Vid de flesta av landets häkten har det periodvis varit trångt under året.
– Sedan årsskiftet har vi haft ovanligt hög beläggning, berättar Joakim Righammar, chef för Kriminalvårdens placeringssektion.
De senaste månaderna har i genomsnitt cirka 2 000 personer suttit i något av landets häkten, om man mäter vid en given tidpunkt. Det är en ökning med ungefär 200 personer jämfört med motsvarande period i fjol.
Vid häktet på polishuset i Uppsala finns 50 platser. När tidningen nyligen intervjuade Uppsalas häkteschef Pernilla Vikström fanns inte någon enda tomplats att uppbringa.
– Från februari och framåt har vi oftare än tidigare haft för stor andel av platserna upptagna. Tidigare har vi haft en beläggningsgrad på ungefär 80-85 procent, numera ligger vi ofta på runt 90 procent.
Man skulle kunna tänka sig att det innebär ett bra resursutnyttjande om ett häkte inte står med vakanta celler. Men så fungerar det inte.
Situationen förändras snabbt på häktet och det är nödvändigt att ha ett visst antal lediga platser att spela med. Plötsligt kan till exempel flera personer i en stöldliga bli gripna. Är det då proppfullt på häktet i Uppsala krävs tidsödande transporter till ett häkte i någon annan stad.
– En beläggning över 90 procent är inte bra, då börjar det bli trångt, säger Pernilla Vikström.
Många intagna har restriktioner vilket kan innebära att de inte får träffa andra personer, inte ens möta medintagna i en korridor. För att sköta bland annat promenader i rastgården har Uppsalahäktet ibland fått ta in extrapersonal.
Det är inte ovanligt att en person sitter häktad i flera månader och isoleringen upplevs av många som mycket påfrestande. I personalens arbetsuppgifter ingår att bryta isoleringen med olika typer av aktiviteter, något som kan vara svårt att hinna med om många är frihetsberövade samtidigt.
Kriminalvårdens statistik över beläggningsgraden visar dock inte att det skett någon kraftig ökning. I Uppsala var siffran 82 procent under mars-maj i år vilket faktiskt är en minskning med en procentenhet jämfört med motsvarande period 2017.
Men de UNT talat med vittnar entydigt om att de lediga häktesplatserna blir färre och Joakim Righammar menar att statistiken inte är heltäckande.
– Under exempelvis sista maj i år var 95 procent av alla häktesplatser i landet upptagna, säger han.
Varför fler personer frihetsberövas har sannolikt flera orsaker. Här är några tänkbara förklaringar som UNT:s källor för fram:
* En ökning av skjutningar och andra grova brott bland gängkriminella.
* Sedan årsskiftet är det i princip alltid häktning vid misstanke om grovt vapenbrott.
* Det har skett en kraftig invandring på senare år. Enligt Brottsförebyggande rådet förekommer en större andel av de utrikesfödda som misstänkta jämfört med övriga befolkningen.
* Under 2018 har polisen fått ett extratillskott på 2 miljarder kronor vilket motsvarar kostnaden för cirka 2 200 polisanställda.
Daniel Larsson, kommissarie vid Uppsalapolisen, ser ytterligare en förklaring:
– Jag kan tänka mig att vi griper fler personer med oklar identitet. Eftersom det finns risk att de lämnar landet kan det medföra att ett ökat antal frihetsberövats.
Stort inflöde av stöldligor från Östeuropa tror Daniel Larsson också spelar in. Däremot vill han inte utan vidare skylla problemet på ökande brottslighet.
– Man säger alltid att brottsligheten blir värre men jag är inte så säker. Skjutningarna har blivit fler men vad gäller till exempel personrån hade vi många i Uppsala för ett tjugotal år sedan och våld i offentlig miljö har gått ner.