Det klingar metalliskt när bitarna från den sönderklippta containern landar på skrothögen nedanför skrotsaxens band. På bara några minuter har containern lyfts upp av kranen, kastats i saxen och rullat ut i små bitar på backen. Bredvid lastas skrot på en lastbil för vidare transport till ett stålverk där det smälts ner och återanvänds. Varje år tar Skrotcentralen i Boländerna emot mellan 35 000 och 45 000 ton järnskrot.
Centralen grundades av Thore Alm för 75 år sedan. Han lämnade över verksamheten till sin son Ingemar Alm och i dag drivs den av barnbarnet Robert Alm. Men den nu 80-årige Ingemar Alm stryker fortfarande omkring på centralen och har svårt att släppa greppet.
– Det här är som mitt dagis, säger han.
Den pensionerade skrothandlaren utbildade sig till konditor innan han tog över verksamheten.
– Pappa tyckte att jag skulle utbilda mig till något riktigt yrke innan jag började med skroten, säger Ingemar Alm.
Företaget har växt rejält sedan starten, i dag består Almgruppen av flera företag och det är inte bara Robert Alm som har följt i Thore och Ingemars fotspår. Yngste brodern Gunnar Alm och storebror Torbjörn Alm är båda vd på Uppsala Handelsstål respektive Returpapperscentralen, även systern Anna-Karin Alm arbetar på Skrotcentralen.
– Det fungerar bra, vi har så mycket att göra att vi inte hinner med att bli osams, säger Robert Alm.
Han tycker ändå att arbetsbelastningen är relativt skonsam.
– Jag jobbar omkring 50, 60 timmar i veckan. Det är lite för att vara egenföretagare. Man vill ju gärna hinna med annat också, säger Robert Alm.
Koncernen hade vid det senaste bokslutet samlade tillgångar på 114 miljoner kronor. Men fjolåret var ändå tufft och som en konsekvens tvingades man banta antalet anställda på skrotcentralen från 24 till 19.
– Förra året var ett katastrofår och rörelsen gjorde en förlust på 9 miljoner. På våren 2008 fick vi över 3 kronor kilot för klass elva skrot – på hösten fick vi 60 öre, säger Robert Alm.
Priset på metallråvara kan variera kraftigt från dag till dag. Efter förra årets finanskris är det på väg uppåt igen och i år har priset pendlat mellan 1,70 kronor och 2,50 kronor.
– Det är väldigt bra om man ser historiskt sett. För tio år sedan låg det runt 40, 60 öre, säger Robert Alm.
När priserna är höga har Skrotcentralen fullt upp att samla in skrot från säljare och när de sedan får tid att leverera har priserna gått ner.
– Det är risker man är van att handskas med och därför är det viktigt att ha en buffert. Men många säljare har inte förståelse för det och tror att man lurar dem, säger Robert Alm.
Enligt World Steel Association spås den globala stålkonsumtionen i år öka med 13,1 procent till 1 272 miljoner ton jämfört med förra året. Efterfrågan på metallråvara ökar kraftigt i länder som Kina och Indien vilket gör att återvinningen av skrot, som står för omkring 50 procent av världens stålproduktion, blir allt viktigare.
– Det konsumeras allt mer stål och det kommer att bli en knapphet. Därför är det viktigt att vi tar reda på allt skrot och det känns intressant att vara i en bransch som är så viktig, säger Robert Alm.
I ett hörn på gården kikar ett par ögon fram bakom en hög av skrot. Ögonen är målade på en gammal gruvtruck från Dannemoragruvan som fick nytt utseende när den amerikanske street art-artisten Kendel Karson besökte skroten i våras. För många Uppsalabor är Skrotcentralen känd för sina kulturevenemang, speciellt under Kulturnatten.
– Det är väldigt kul med de här kulturevenemangen, kultur mår alla bra av. Det uppstår så fantastiskt möten och man kan inte prata skrot hela tiden, säger Robert Alm.