Ordningskonsult Rita Lazar städar i sin hall.
Ett klipp ur Lyxfällan har blivit viralt. Paret Johnny och Malin får frågan: hur många timmar i veckan lägger ni på hushållssysslor?
– Arton timmar, säger Johnny.
Malin som sagt fyra timmar, hajar till.
Det visar sig att Johnny räknar all passiv tid, som när diskmaskinen går, som städtid. Från början av 1990-talet fram till 2010 minskade den tid kvinnor ägnade åt städning i genomsnitt med åtta minuter om dagen, enligt SCB. Männens insatser var oförändrade och de städade ungefär hälften så lång tid som kvinnorna.
När Rut-avdraget infördes 2007 på bland annat städtjänster, skulle det öka kvinnors lönearbete och sänka andelen svart arbetskraft. Syftet var alltså att kvinnor skulle hinna lönearbeta mer och arbeta mindre gratis i hemmet.
Svenskarnas och Uppsalabornas köp av städtjänster har ökat fram till 2022. De cirka 20 000 personer i Uppsala som då köpte städtjänster betalade i genomsnitt 6 020 kronor det året.
Men ökade Rut-avdraget jämställdheten? Och varför blir ett klipp med en man som hävdar att han städar 18 timmar i veckan en så stor snackis?
De som köper mest städtjänster i Uppsala är 35-44-åringar. Men den grupp där städtjänster blir vanligare och vanligare är pensionärer.
Antropologen och genusforskaren Fanny Ambjörnsson började utforska städning för åtta år sedan. I sin forskning vid Stockholms universitet intervjuade hon ett tjugotal personer om städning.
– De flesta tyckte att städning var tråkigt. I dag vill man leva jämställt, men ändå blev det ofta konflikter mellan män och kvinnor. Männen vägrade inte städa, det var mer att de inte hade ögon för vad sin behövde göras, att kvinnan upplevde att hon var tvungen att arbetsleda för att han inte såg.
En kvinna i Sverige lägger i genomsnitt 54 minuter om dagen på städning. Motsvarigheten för en man är 34 minuter.
Dessutom föll plockandet och torkandet som behövde ske mellan städdagarna ofta på kvinnan. På det sättet uppstod slitningar för att kvinnorna upplevde att det blev orättvist.
Vad gäller rutavdraget, som skulle göra att kvinnor kunde lönearbeta mer, visar en rapport från Jämställdhetsmyndigheten från 2023 att den grupp som växer mest vad gäller köp av städtjänster är kvinnor över 65 år. Andelen äldre kvinnor ökade från 1 procent 2007 till 20,6 procent 2020.
Enligt Anita Nyberg, professor emeritus i genusvetenskap vid Stockholms universitet, som skrivit rapporten, snarare kompletterade rutavdraget hemtjänsten om man upplevde att den inte fungerade.
Fanny Ambjörnsson, är genusvetare och professor på Stockholms Universitet. Hon har bland annat skrivit boken "Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik".
– En massa pensionärer köper städtjänster och de använder inte tiden till att jobba mer. Och att det är så många äldre som köper städning tror jag beror på att äldre blir en större grupp.
I Fanny Ambjörnssons städforskning blev tiden en avgörande faktor. Hur räknar man ens städtid om vissa räknar in att stå och tittar på en diskmaskin som går?
– Det kokar ner till föreställningar om produktivitet. I vårt samhälle räknas produktion och framåtskridande som det bästa och viktigaste. Städning är tvärtom ett reproduktivt, kvinnokodat arbete som sker i det privata och måste göras om och om igen.
Fanny Ambjörnsson menar att männens ökade engagemang i hemmalivet har byggt på att de blir mer engagerade i barnen eller i matlagningen – sysslor som producerar något.
Fler och fler Uppsalabor har fram till 2022 köpt städtjänster. Rutavdraget som infördes 2007 gjorde städtjänster betydligt billigare.
– Städningen är tvärtom, bäst när den inte syns. Och den tar aldrig slut. Ett golv blir smutsigt igen och därför är städning så otacksamt och väcker så starka känslor.
Att kvinnor är överrepresenterade bland de som köper städning – i Uppsala stod de för 61 procent av köpen 2024 – tror Fanny Ambjörnsson kan var ett tecken på att könsroller lever kvar.
– Det är ofta kvinnan som ansvarar för städningen även om någon annan utför den.
Så fort man borstat tänderna blir handfatet smutsigt igen. Detta, att städningen aldrig blir klar, är en anledning till att många tycker så illa om den.
Finns det något problem med att vi lägger mindre tid på städning?
– Hushållsarbetet har blivit mer jämställt de senaste åren, vilket beror framförallt på att kvinnor gör mindre, inte på att män städar mer. Jag tror inte att vi behöver lägga mer tid på städning, däremot hade samhället mått bättre om vi uppvärderade städarbete. Det är bara genom att ta hand om vår närmiljö som vi kommer kunna överleva i klimatkrisens tid. Tar man inte hand om möblerna, kläderna eller golvet så måste man byta ut det.
Samtidigt som vi städar mindre svämmar internet över av inredningskonton och mammakonton med välklädda barn i hem utan smuts. Fanny Ambjörnsson beskriver hur 1960- och 1970-talet var en frigörelsetid för kvinnor från att städa. Då gick kvinnor ut i arbetslivet och skit i hörnen blev en protesthandling mot hemmafruidealet.
– Den hållningen är inte längre rimlig. Ett smutsigt hem gör inte att du framstår som en självständig person som väljer sitt liv. Du blir snarare obegriplig, någon som vandrar mot förfallet.