För att hitta tecken på drogpåverkan blir förarna tillsagda att följa en penna med blicken. Det berättar Maria Rosander, trafiksamordnare vid polisregion Mitt.
Att sätta sig bakom ratten påverkad av narkotika kan innebära bland annat trötthet och nedsatt uppmärksamhet. Det kan vara en orsak till att elva personer avled i drogrelaterade trafikolyckor i Sverige i fjol.
Under 2021 skrev polisen 455 anmälningar mot personer som misstänktes för drograttfylla i Uppsala. Det är mer än en fördubbling på drygt tio år.
Utifrån statistiken går det dock inte att dra slutsatsen att fler i Uppsala kör med narkotika i kroppen. Snarare speglar siffrorna antalet trafikkontroller och hur mycket uppmärksamhet poliserna då riktar mot förare som kan ha tagit droger.
– Poliserna har blivit bättre på att undersöka om förarna är narkotikapåverkade men vi behöver bli ännu bättre på det, säger Maria Rosander, trafiksamordnare vid polisregion Mitt.
Under en augustivecka i år satsade Uppsalapolisen extra på hastighetsmätningar. 29 av 568 bötfällda förare, motsvarande 5 procent, blev då misstänkta för drograttfylla.
– Trots att kontrollerna inte inriktades på drograttfylleri påträffades 29 misstänkta. Det ger en bild av hur många som dagligen åker omkring i trafiken med narkotika i kroppen, konstaterar Maria Rosander.
Ofta använder poliserna en vanlig penna för att se om någon är narkotikapåverkad. Föraren uppmanas att följa pennan med blicken.
– Man för pennan från sida till sida. Ett tecken på drogpåverkan är ofrivilliga ögonrörelser när blicken riktas åt sidan, berättar Maria Rosander.
– Ser vi de här ögonrörelserna går vi vidare och ställer följdfrågor. "Har du någon gång använt droger?", "Om du lämnar ett urinprov, skulle det visa något vad gäller droger?" I det här skedet upptäcker man ofta om personen är nervös.
Att fler åker fast för drograttfylleri kan bero på utökade poliskontroller. Men Maria Rosander tror att ett ökande antal personer kör med droger i kroppen.
Vid minst två omständigheter, exempelvis nervositet och ögonrörelser, är gränsen för skälig misstanke om drograttfylleri uppnådd. Polisen kan då kräva att personen lämnar ett urinprov. Den som vägrar fråntas sitt körkort och kan tas med till polisstationen för att med tvång lämna blodprov. Fälls personen för drograttfylleri genom att ha kört bil påverkad av narkotika i blodet, dras körkortet in på minst ett år.
Maria Rosander tror att statistiken ger en riktig bild av verkligheten, alltså att alltfler förare gör sig skyldiga till drograttfylleri.
– Numera har många en liberal inställning till droger och min upplevelse är att det blivit fler som kör bil efter att ha tagit narkotika, säger hon.