Allt fler unga vill lösa brott
Intresset för kriminalteknik växer och i höst startar en ny gymnasieutbildning där eleverna får lära sig om fingeravtryck och att analysera blod. Men jobbet som kriminaltekniker är inte lika händelserikt som i tv-serierna.
Marit Lindahl, utbildad kemist, arbetar som kriminaltekniker vid Uppsalapolisen. Lampan använder hon för att belysa olika spår från brottsplatser, som avtryck från skor.
Foto: Rolf Hamilton
Marit Lindahl är en av dem elva som arbetar i Uppsala men hon är den enda som är kemist i botten.
- Det är en säkrare väg att utbilda sig till polis. Men kanske behövs en mer blandning i framtiden med olika kompetenser när tekniken utvecklas, säger hon.
Marit Lindahl har med sin kemistbakgrund blivit avdelningens kemikalieansvarig. Det som också skiljer henne från kollegerna är att hon aldrig åker ut ensam till en brottsplats.
Nytt program startar
På Celciusskolan i Uppsala har man märkt av ett ökat intresse för kriminalteknik. Till hösten startar de Upplands första gymnasieprogram där eleverna ska lära sig analysera material från brottsplatser.
- Det är ett jättestort intresse bland unga. Det beror väl på programmen på tv, som CSI, och på kriminalromaner, säger biologiläraren Elisabeth Rastner, en av de undervisande lärarna på det nya samhällsprogrammet med juridik och kriminalteknik som profil.
Intresset märks också genom det stora söktrycket till Uppsala universitets sommarkurs Brott och kemi. Allt talar för att kursen återkommer i sommar.
Inte som på tv
Enligt Marit Lindahl är arbetsmarknaden begränsad för kemister och biologer inom Polisen. Däremot kan det finnas jobb på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, där dna-analyser görs. SKL växer med tekniken.
Att arbeta som kriminaltekniker är inte som i tv-serierna.
- Det går så snabbt och de gör allt. De är både ute på brottsplatsen och utreder brottet. I verkligheten är det mer ett lagarbete, säger Marit Lindahl.
Hon arbetar mest i laboratoriet med att undersöka spår av fingeravtryck. Ungefär varannan vecka är hon ute på en brottsplats. En kollega rullar förbi en redan undersökt cykel som kan ha varit inblandad i rånet i Gränby nyligen.
Fingeravtryck på godispapper
Marit Lindahl uppskattar att endast 5 procent av det hon undersöker ger resultat.
- Men man får aldrig ge upp och jag blir peppad av de positiva resultaten, säger hon.
Hon minns ett rånärende då ett vittne hade sett en misstänkt person äta choklad vid brottsplatsen. Marit Lindahl säkrade fingeravtryck på det upphittade chokladpappret som gjorde att utredningen ledde framåt. Små saker kan vara avgörande.
Fakta/Spårsäkring från brottsplats
Det finns två huvudtyper av spårsäkring. Den ena är att säkra ett avtryck eller avsättning, som exempelvis finger- eller skoavtryck.
Den andra typen av säkering handlar om att tillvarata biologiskt material, som sperma och blod, för dna-analys. Saliv på en cigarettfimp kan vara tillräckligt.
Källa: Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL
Så jobbar vi med nyheter