Allt fler mår psykiskt dåligt
Trycket på barn- och ungdomspsykiatrins mottagningar ökar, samtidigt som det inte finns resurser att ta hand om ungdomarna.- I dag träffar vi 2400 familjer per år - runt tio procent av alla som behöver träffa oss, säger Staffan Lundqvist på BUP.
- Det är ett alltför stort informationsflöde i dagens samhälle, mycket krav och oro över hur man ska fixa saker. Det skapar stresstillstånd.
BUP tar hand om 2,5 procent av ungdomsbefolkningen i Uppsala län. Man har inte resurser att ta hand om alla som behöver hjälp, de som mår sämst går först.
- Vi kommer alltid att behöva mer resurser, men vi har också själva gjort en metodutveckling. Numera jobbar vi mycket med bedömningssamtal för att avgöra vilka som är värst drabbade.
På BUP finns det sex sängar på akutmottagningen. För att få bli inlagd för sluten vård krävs att man mår så dåligt att det finns en akut risk att man gör illa andra och sig själv.
- I genomsnitt är fyra av våra sängar upptagna, men det varierar. Ibland får vi ta in extrasängar - vi kan aldrig säga nej till akut sjukvård, säger Staffan Lundqvist.
I den slutna vården stannar man så kort tid som möjligt, från ett dygn till ett par veckor. Sedan väntar öppenvård med hembesök och terapi.
Trots brist på resurser anser Staffan Lundqvist inte att det är BUP som behöver mer pengar i första hand.
- Skolan är ännu viktigare. Trivs ungdomarna i skolan minskar den psykiska ohälsan. Det är viktigt att förebygga problemen. Vi är insatsstyrkan som sedan tar hand om de unga.
På BUP:s öppenvårdsmottagning på Banérgatan jobbar man med att hjälpa tjejer som skär sig.
- De har blivit fler. I en enkätundersökning svarar sju procent av de tillfrågade tjejerna att de medvetet gjort sig illa under de senaste sex månaderna, säger Susanne Birgegard Pelling, sjuksköterska på Akademiska.
- Man skär sig för att hantera en hemsk situation, för att känna sig lugnare.
I Uppsala län arbetar åtta personer med DBT, dialektisk beteendeterapi, där de som skär sig får behandling både enskilt och i grupp.
- Det är en stor satsning, och i nuläget har vi inga problem. Väntetiderna är knappast längre än en månad, och vi upplever inte att vi någonsin fått säga nej till att behandla någon på grund av platsbrist, säger hon.
Men de upplever ändå att antalet tjejer som behöver hjälp har ökat, samtidigt som de har börjat arbeta med en ny metod. Numera använder sig Akademiska nästan bara av öppenvård för dem som skär sig, vilket går ut på att patienterna ska kunna leva sitt vanliga liv samtidigt som de får behandling.
- Man ska helst gå kvar i sin skola och umgås med sina kamrater. Man ska ha kvar de positiva delarna i sitt liv. Det är bevisat genom forskning att den behandlingsmetoden är mest effektiv när det gäller den här sortens problem, säger Susanne Birgegard Pelling.
I DBT-programmet har man ännu inte behandlat en enda kille som skär sig.
- Flickor har kommit till oss och sagt "Jag har en kompis som är kille och skär sig", och vi har uppmanat dem att kontakta oss, men hittills har ingen pojke hört av sig, säger Susanne Birgegard Pelling.
Som kille har man kanske svårare att söka hjälp för det och kanske lindrar sin ångest med till exempel alkohol och man försöker verka tuff, tror Susanne Birgegård Pelling.
- Det är ofta svårare att berätta att man har det svårt när man är kille. Det hör liksom inte till rollen.
Så jobbar vi med nyheter