Allt fler kvinnor bland högerextrema

Alla som tror att vit maktrörelsen enbart består av kriminella och socialt marginaliserade män kan inte ha mer fel. Omvärlden har helt enkelt inte hängt med.
- Vill man förstå hur den främlingsfientliga rörelsen fungerar och arbeta emot den måste man också vara medveten om hur stor plats kvinnorna tar och att deras engagemang ökar, säger journalisten Maria Blomquist.

Hon har tillsammans med Lisa Bjurwald, också hon journalist, skrivit boken God dag kampsyster! som kom ut nyligen och som förklarar kvinnornas frammarsch i extremhögern.
De har gjort en grundlig kartläggning av 111 kvinnliga nynazister och den visar att en stor del av kvinnorna är låginkomsttagare, föder barn tidigt och saknar högre utbildning. Snittåldern för när de blev medlemmar är 19 år och flera är straffade för hatbrott mot invandrare.

Den bild som också framkommer är att tjejerna har lika extrema åsikter som männen. Vägen in i en rasistisk miljö sker ofta på samma sätt, genom att lyssna på vit maktmusik, anamma en särskild klädstil, värvas av familj och vänner och genom att tjejerna själva söker reda på fakta och information.
- De kvinnliga aktivisterna är pålästa och går in i rörelsen med öppna ögon. Det sker inte över en natt och de hänger inte på bara för att deras killar är med eller för att de är svaga offer som är lätta att hjärntvätta. Internet har bidragit till att det blivit lättare att komma i kontakt med rörelsen. I början behöver de inte aktivt söka upp de mansdominerade organisationerna ute i verkligheten, vilket kan vara ett hinder för en ung tjej, säger Lisa Bjurwald.

Men det går inte att dra alla tjejer över en kam. Vissa är lika våldsamma som männen, de demonstrerar, delar ut flygblad och gör sig skyldiga till hatbrott. De jobbar sig uppåt i organisationen och får ledande roller. De skriver tal, artiklar och driver bloggar. De tar också plats på vit makt musikens scen. Vissa har varit aktiva i tio år eller mer. Andra går ur efter ett år. Flertalet fungerar som stöd för sina män, stannar hemma och tar hand om barnen, sköter hushållsekonomin och ser till att männen har tid för sitt nazistiska engagemang.
Det är just detta som är svårt att få ihop, bilden av en ung tjej som frivilligt går med i en mansdominerad, konservativ, hatisk och våldsam naziströrelse.

Varför är det så?
- Många av kvinnorna ger uttryck för att de på något sätt känner sig svikna av vuxenvärlden. Det kan handla om att de blivit kallade "svennehora" av invandrarkillar i skolan och att skolan inte kunnat ta itu med problematiken. Det kan också handla om problem i familjen. Då kan vit maktrörelsen bli en plats där de erbjuds skydd. Känslan av att tillhöra en grupp kan också ge en viss trygghet, säger Maria Blomquist.

För 20 år sedan förknippades nynazister med skinnskallar från arbetarklassen och det var svårare för kvinnorna att komma in i rörelsen. I dag vill den nynazistiska ideologin ta emot kvinnor för att locka bredare grupper av anhängare. Det finns en tydligare politiskt ideologi och struktur än på 1980-talet, vilket gör det lättare för kvinnorna att smälta in, säger Maria Blomquist.

Inledningsvis blir tjejerna välkomnade. I propagandan hyllas de som mödrar, kvinnans uppgift här i världen är att stå vid spisen och föda barn. De behövs i rörelsen för att skapa stabilitet. Och med kvinnornas hjälp blir organisationerna mer livskraftig.
- Tjejerna får rörelsen att framstå som mjukare. Man kan inte se på dem att de är nazister. Många ser prydliga ut och bär kjol och blus i demonstrationstågen. Det blir också lättare för männen att hitta en tjej, de behöver inte söka sig utanför rörelsen. Det bildas hela nazistfamiljer som för rörelsen framåt, säger Lisa Bjurwald.

Kvinnor som lämnat rörelsen berättar att hyllningen inte håller hela vägen ut. I teorin kan de ta sig in på lika villkor. Men det sker i en ultrakonservativ miljö och de möter visst motstånd, främst i form av männens förlegade kvinnosyn.
- De blir inte sedda som lägre stående varelser. Men de blir reducerade till modersrollen. De används i propagandasyfte. I rörelsen är kvinnornas kamp moderns kamp. De föder nya vita svenskar och hyllas för det, säger Lisa Bjurwald.

Det finns kvinnor som inte accepterar de konservativa roller de ges. Vissa tar aktiv del i våldet, genom att exempelvis delta i männens militärträning, trots att det enligt rörelsen är mannens plikt att beskydda kvinnan.
Kvinnor som lämnat högerextrema rörelser står ofta ensamma. De motsvarar inte bilden av hur en nazist ska se ut och tas därför inte på lika stort allvar. Kvinnorna är inte alltid offer när de går in i nazismen men många blir det när de går ur.
Maria Blomquist och Lisa Bjurwald anser att tjejerna engagemang måste synliggöras och tas på allvar för att hjälpa dem att bryta med rörelsen.

De pekar på att det behövs en ökad medvetenhet bland skolpersonal, kuratorer, psykologer och alla andra som yrkesmässigt kommer i kontakt med tonårstjejer. Många har väldigt jobbiga upplevelser med sig från rörelsen, inte minst eftersom den är så våldsfixerad.

Allt fler kvinnor bland högerextrema

Kvinnorna i den högerextrema rörelsen blir allt fler. De går medvetet in i nazismen, vissa har framträdande positioner och vågar ta plats. Men det talas sällan om dessa kvinnor.