För hela landet låg 2010 års siffra på 224 116 stycken.
– Ökningen i länet kan förklaras med att antalet kameror på vissa vägsträckor har utökats, samt att man inlett ett nytt försök med flyttbara kameror, säger Magnus Axelsson på Trafikverket, region Öst.
Den vägsträcka som har flest trafiksyndare i Uppsala län är riksväg 72 mellan Uppsala och kommungränsen till Heby. Vägen hade flest hastighetsöverträdelser i hela landet 2009 och under 2010 näst flest, med 3 480 registrerade fordon.
Totalt finns det över tusen hastighetskameror utplacerade på vägsträckor i Sverige. 67 av dem finns i Uppsala län. När Trafikverket räknar ut kamerornas effekter på hastigheter handlar det både om stickprov och ett antal djupare studier. Tillsammans leder de fram till en uppfattning om hastighetsskillnader före och efter att kameror satts upp. Resultaten visar att medelhastigheterna generellt har sänkts.
Enligt beräkningar från Trafikverket har medelhastigheterna vid och mellan hastighetskameror sjunkit med fem kilometer i timmen på de aktuella sträckorna. Beräkningar visar också att dödsolyckorna minskat med 60 procent och antalet skadade med 30 procent.
Men just i Uppsala län har man inte gjort några studier på enskilda vägsträckor med fasta kameror.
Hur vet man då att hastigheterna har sänkts i Uppsala län?
– Vi mäter som sagt inte på varenda sträcka, det skulle bli för dyrt, utan vi drar generella slutsatser utifrån de studier vi gjort. Vi gör också ett försök med flyttbara kameror i Uppsala län och i samband med det görs hastighetsmätningar, säger Magnus Axelsson.
– Vi tänker heller inte i län när vi placerar ut kameror utan väljer vägar där det är mycket trafik, fortsätter han.
Bilderna från hastighetskamerorna skickas till Rikspolisens centrala ATL-enhet i Kiruna som utreder och eventuellt utfärdar böter. Men det är långt ifrån alla registreringar som leder fram till ett strafföreläggande. I Uppsala var det endast 5 600 förare av de registrerade 21 340 som blev bötesskyldiga. Det kan ha flera orsaker enligt Anders Drugge, chef för Rikspolisstyrelsens ATK-sektion.
– Att vi inte kan identifiera en förare beror oftast på en dålig bildkvalitet orsakad av väder och vind. Snö och regn kan till exempel försvåra väldigt, säger Anders Drugge.
Är det inte väldigt många som slipper böter?
– Vårt syfte är inte främst att bötfälla utan att sänka medelhastigheten och antal olyckor på de vägsträckor där kamerorna sitter och det lyckas vi med. Sen måste vi komma ihåg att vi haft en vinter med väldigt dåliga bildförhållanden, säger Anders Drugge.