Projektledare är professor Isak Svensson vid Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
– Generellt kan man säga att jihadistkonflikter inte från början har varit knutna till religion, det är andra orsaker till missnöje som lett till att rebellgrupper uppstått och strider börjat. Missnöje med inflytande och bristande rättssäkerhet för minoritetsgrupper till exempel, säger Isak Svensson.
Det totala antalet väpnade konflikter i världen har inte minskat, men andelen av det totala antalet som är jihadistrelaterade har ökat från tre procent 1975 till 53 procent 2014 enligt de data som Isak Svensson gjort under sin tidigare forskning. IS och kriget i Syrien-Irak, talibaner i Afghanistan, Boko-Haram i Nigeria och Mali och al-Shabab i Somalia är de mest omskrivna.
– I vårt projekt kommer vi att göra jämförelser mellan olika konflikter, om de kunnat lösas och hur det i så fall har gått till. Det är inte nya teorier om konfliktlösning som är vårt mål, vi kommer i stället att söka svar på vad som skiljer olika typer konflikter, jämföra försöken att lösa dem och se vilka resultaten blivit , säger Isak Svensson.
Jihadistkonflikter pågår i ett flertal länder i flera världsdelar och förutom Isak Svensson och en ledningsgrupp där freds-konfliktforskare och religionsvetare ingår, är ytterligare 15 forskare från olika länder knutna till projektet. De kommer bland annat att bidra med landexpertis:
– Vi kommer att använda såväl kvantitativa som kvalitativa metoder. Genom att analysera och jämföra även bakgrundsdata från olika områden där jihadistkonflikter pågått eller pågår hoppas vi kunna visa på vilka vägar som är framkomliga för medlare och förhandlare, säger Isak Svensson.
Konfliktlösning sker i olika steg och inleds oftast med erbjudande om medling följt av förhandlingar och dialog med målet att avtal sluts och konflikten upphör.
– Men att ett avtal skrivits innebär inte alltid att grundorsakerna till konflikten försvunnit. Ett exempel kan vara den islamiska rebellgruppen på Filippinerna som ingick avtal med den filippinska regeringen 2014. Striderna upphörde men det är framför allt regeringssidan som varit motvillig att genomföra reformer som avtalet stipulerade, säger Isak Svensson.
Konflikten i Filippinerna kan ändå tjäna som illustration till hur en jihadistrelaterad konflikt kan lösas:
– Den blev för kostsam att driva, och då uppstod en möjlighet till förhandlingar. Ett stort problem då en konflikt som varit lokal och grundad i missnöje med lokala förhållanden fått en religiös dimension kan vara att andra parter ger sig in i konflikten med materiellt och annat stöd. Det blir ett krig ”by proxy”, genom ombud, säger Isak Svensson.
Exempel finns i Irak och Jemen, och välkänt är kriget i Syrien där olika folkgrupper, religiösa grupper, regering och rebellgrupper på olika sätt får stöd av andra länder.
– Det är sannolikt att jihadistkonflikter skulle bli lättare att lösa om förhandlingarna kan föras ned till de ursprungliga konfliktorsakerna och religionsaspekter lämnades utanför. Om utomstående stödgrupper då ställer villkor som till exempel att vägra förhandla med terrorister kan förhandlingar bli väldigt komplicerade eller till och med omöjliga, säger Isak Svensson.