Allt fler grannsamverkar
De gulröda grannsamverkansskyltarna blir allt fler i Uppland. Inför semestern skjuter det redan stora intresset i höjden. Uppsalapolisen menar att inbrotten minskar när ett grannskap utbildas i uppmärksamhet, men hinner inte hjälpa alla.
Grannsamverkan samlar vanliga grannar för att tillsammans förebygga brott i sitt bostadsområde, med understöd från försäkringsbolag, fastighetsägare och polis. Fenomenet växte fram i USA på 1960-talet, och kom till Sverige i mitten av 1980-talet. I tider när arbete och bostad inte längre finns på samma geografiska plats, och när prylarna i det genomsnittliga hemmet blivit mångdubbelt fler, har utrymmet för inbrottsstölder ökat.
Grannar har i alla tider försökt skapa trygghet tillsammans. Numer behövs att någon tar tag i, och organiserar samarbetet, menar Brottsförebyggande rådet, BRÅ, i en rapport med syfte att främja grannsamverkan. Samtidigt konstateras i rapporten att det inte finns några entydiga vetenskapliga undersökningar som visar att aktiviteten minskar brottsligheten.
Vad menar polisen att grannsamverkan får för effekt?
— I 99 procent av områdena kan man se att brottsligheten minskar, menar Kjell-Åke Ederyd.
Vilka typer av brott gäller det?
— Inbrott och skadegörelse. Våldsbrott och det som sker hemma, innanför fyra väggar, är svårare. Men kanske kommer man åt också det genom att lyfta frågor om moral och civilkurage.
Särskilt väl går det att minska brotten i de områden i Norduppland där de boende turas om att röra sig ute på gatorna kvällar och nätter, menar Kjell-Åke Ederyd.
Han påpekar dock att samma sak gäller för nattpatruller som för annan grannsamverkan - att inte ta rättvisan i egna händer. Att avgöra vem som är skyldig, och vilket straff ett brott bör ge är frågor som myndigheter måste avgöra i ett rättssamhälle, betonar Kjell-Åke Ederyd.
Så jobbar vi med nyheter