Allt fler drabbas av harpest
Antalet fall av harpest har varit rekordstort under 2003. Totalt har 654 personer insjuknat enligt Smittskyddsinstitutet. Det är fyra gånger fler fall än i fjol. Inte sedan 1970 har lika många sjukdomsfall förekommit.
ytterligare fall kommer att rapporteras. Antalet insjuknande är fyra gånger fler än förra året då 161 fall anmäldes. Antalet fall varierar från år till år, men inte sedan 1970 har så många fall inträffat som i år.
Personer som drabbas kan bli svårt sjuka, få bölder och sår. Hög feber och svullna lymfkörtlar är andra symptom. Man kan även drabbas av lunginflammation.
— Helt klart är 2003 ett epidemiår. Sjukdomen är anmälningspliktig och de flesta anmälningarna kom under tiden augusti till oktober i år. Personer som insjuknar ska behandlas med antibiotika. Men sjukdomen är inte dödlig för människor, säger Ingegerd Kallings, överläkare vid Smittskyddsinstitutet.
Myggor smittspridare
Harpest sprids i första hand från myggor till människor och djur. Bakterien heter Francisella tularensis. Tidigare har man ansett att risken för att människor smittas har varit liten eftersom endast skogshare drabbats av pest. Men allt fler fynd har visat att även fältharar bär på bakterien.
Mellan juni och oktober fick SVA in 15 skogsharar och 26 fältharar som misstänktes bära på smittan. Bakterien spårades hos fem skogharar och fem fältharar. De senare var inskickade från orter i södra och mellersta Sverige.
Jägare bör vara försiktiga
SVA menar att antalet konstaterade fall av harpest hos fälthare visar att sjukdomen raskt sprider sig även i södra Sverige. Jägare som jagar fälthare utsätts för en större risk och därför bör vara försiktiga.
Orsaken till varför harpest sprids söderut är inte klarlagd. Men det kan enligt SVA finnas ett samband med bäverns utbredning.
— Det går inte att göra något åt smittan. Vi vet att den finns bland smågnagare, myggor och fästingar. Bärplockare riskerar att insjukna i vissa områden och därför är det viktigt att man sig mot mygg- och fästingbett, säger Ingergerd Kallings.
Så jobbar vi med nyheter