Allt fler barn får stimulantia för adhd
Antalet barn med adhd i Uppsala län som behandlas med centralstimulerande medel som amfetamin har mångdubblats. Ökningen kommer att fortsätta ytterligare. Behandlingen har visat sig vara framgångsrik, säger Henrik Pelling, chefsöverläkare inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Akademiska sjukhuset.
I bland annat USA har barnen länge behandlats med centralstimulerande medel. I Sverige har man intagit en mer avvaktande inställning. Men under de senaste åren har trenden vänt. En anledning är att en svensk forskningsrapport från 1997 visade att behandling med centralstimulerande medel hjälper barn med adhd till skärpt uppmärksamhet och minskad hyperaktivitet.
— Rapporten blev något av ett startskott i Sverige, konstaterar Henrik Pelling.
BUP är en av för närvarande 20 kliniker i landet som har så kallad generell licens, vilket innebär att läkarna får skriva ut centralstimulerande medel. Andra kliniker måste söka licens i varje enskilt fall.
"Stor kunskapsbrist"
Under 1996 behandlades 8 barn i Uppsala län med centralstimulerande medel. Förra året var siffran uppe i hela 220 barn. Av dessa behandlades 193 via BUP:s generella licens. Övriga utgjordes av enskilda ansökningar om licens som inkommit till Läkemedelsverket och varav ingen avslagits.
Trots positiva forskningsresultat möts dock barnens föräldrar ofta av skepsis. Amfetamin är starkt förknippat med missbruk. I den allmänna debatten har det hetat att "man drogar barnen lugna".
— Kunskapsbristen i samhället är stor inom det här området. Även bland specialpedagoger och lärare. Föräldrarna känner sig ofta kritiserade. Och för barnen blir det extra svårt om man från skolan visar brist på förståelse, säger Henrik Pelling.
"Mer ordnad tillvaro"
Barn med adhd löper enligt flera studier högre risk att senare i livet utveckla missbruk och kritikerna hävdar att behandling med amfetamin eller liknande preparat ytterligare ökar risken för missbruk. Henrik Pelling är av en annan uppfattning.
— Forskningen har i stället visat att risken minskar om barnen får låga doser amfetamin. De får ju ihop saker bättre då, klarar skolan och får en mer ordnad tillvaro, säger han.
Från sju år och uppåt
Barnen som behandlas i Uppsala län är från sju års ålder och uppåt, samt i några fall även i förskoleålder. De doser som används av preparaten är bara en bråkdel av vad som är aktuellt vid narkotikamissbruk.
Henrik Pelling jämför behandlingen med insulinbehandling av diabetiker för att förklara hur det centralstimulerande medlet amfetamin paradoxalt nog har lugnande effekt på ett hyperaktivt adhd-barn.
— Precis som friska barn inte skulle klara av att få insulin skulle de heller inte må bra av amfetamin, utan gå helt upp i varv. Men för barnen med adhd blir effekten den motsatta. Med läkemedlet ersätter man något som kroppen inte har. Barnen går mot ett mer "normalt" tillstånd, blir lugnare och får lättare att koncentrera sig, förklarar han.
Medicineringen ett komplement
En annan farhåga som ofta uttrycks är att behandlingen med centralstimulerande medel får bli en ersättning för extra stöd i barnets vardag, till exempel i skolan som kämpar med neddragningar. Henrik Pelling betonar att det är viktigt att det inte blir så. Att tvinga fram ett val mellan medicinering och andra insatser betonar han vore lika oklokt som att spela ut god kost och insulin mot varandra när det gäller diabetiker.
— Vid BUP arbetar vi parallellt med beteendeterapeutiskt inspirerad behandlingsteknik. Föräldrarna får delta i cirklar och lära sig olika förhållningssätt för att kunna bemöta sina barn. Medicineringen är bara ett komplement. Men ett väldigt viktigt sådant för många barn, säger Henrik Pelling.
UNT-fakta:
Förra året behandlades drygt 3 000 barn i Sverige med centralstimulerande medel. Av de närmare 600 ansökningar som Läkemedelsverket behandlade har endast nio avlagits. För fem år sedan behandlades runt 500 barn i Sverige med centralstimulerande medel.
Sedan 1977 har det gått att skriva ut centralstimulerande medel på licens i Sverige. Det är Läkemedelsverket som beviljar licenserna till läkare och kliniker.
Ritalin, men även metamina, är de medel som vid sidan av amfetamin används i Sverige. De biverkningar som lyfts fram i information från Neuropsykiatriska utredningsenheten vid BUP är bland annat minskad aptit, insomningssvårigheter, orolig sömn, magont och huvudvärk under de första dagarna och enstaka fall av blodtryckshöjning.
Så jobbar vi med nyheter