Allt färre vaccinerar sina barn
Andelen tvååringar som är vaccinerade mot mässling, påssjuka och röda hund fortsatte att sjunka i Uppsala län förra året och ligger nu för första gången under den gräns där det på nytt kan finnas risk för inhemsk spridning av mässlingsviruset.
— Utvecklingen är oroväckande och skulle på sikt kunna innebära att vi på nytt får utbrott av små lokala epidemier av mässling i länets kommuner, säger sjuksköterskan Margaretha Magnusson, vårdutvecklare vid barnhälsovården i Uppsala län.
Mässling orsakas av ett av världens mest smittsamma virus. Om mer än 90 procent av befolkningen är vaccinerade och skyddade mot mässling är risken liten att mässlingviruset ska cirkulera ute i samhället.
För få för fortsatt smitta
De få som insjuknar i mässling blir helt enkelt för få för att mässlingviruset ska kunna föras vidare till och i sin tur spridas av den lilla gruppen ovaccinerade personer.
År 2000 var det i Uppsala län bara i Uppsala och Enköping som andelen MPR-vaccinerade tvååringar låg under denna "riskgräns" på 90 procent. Förra året gjorde tvååringarna i länets samtliga kommuner det.
— Förmodligen är det larmet för några år sedan om att mässlingvaccinet skulle kunna orsaka autism hos barnen som är den viktigaste orsaken till nedgången. Även om en rad studier sedan dess visat att det inte finns något sådant samband är många föräldrar oroliga, säger Margareta Magnusson.
Tror att det är onödigt
Att MPR-vaccinationen varit så framgånsgsrik att de stora mässlingepidemierna försvunnit i Sverige kan också ha bidragit till att en del föräldrar nu tror att det är onödigt att vaccinera barnen.
— Man har glömt bort eller känner inte till att tiotusentals barn varje år insjuknade i mässling, ibland fick hjärnhinneinflammation eller andra besvärliga komplikationer av sin infektion och i sällsynta fall dog till följd av den, säger Margareta Magnusson.
Tidigare har det sagts att det är mest välutbildade föräldrar som avstått från att vaccinera sina barn med MPR-vaccinet.
— Något sådant mönster ser vi dock inte för andelen MPR-vaccinerade tvååringar i Uppsala län förra året. Allra sämst vaccinationstäckning hade i själva verket Tierp och Älvkarleby. Det talar för att oron för MPR-vaccinationen nu finns hos alla grupper av föräldrar, säger Margaretha Magnusson.
Sjunkit i hela landet
I Tierp var andelen MPR-vaccinerade tvååringar förra året knappt 82 procent, en nedgång med nästan 13 procentenheter på bara ett år.
I Älvkarleby sjönk under samma tid andelen MPR-vaccinerade tvååringar med drygt tio procentenheter, från nästan 94 procent till knappt 84 procent.
Nedgången i MPR-vaccinationen gäller inte bara tvååringarna i Uppsala län. I de allra flesta av landets kommuner har andelen MPR-vaccinerade under senare år sjunkit, i några få till så låga nivåer som bara strax över 60 procent.
— Det är angeläget att vi försöker att bryta denna trend så att andelen MPR-vaccinerade barn på nytt ökar. Annars riskerar vi att en växande andel både under barndomen och som vuxna står utan skydd mot mässling, påssjuka och röda hund, säger Margaretha Magnusson.
Ser ljuspunkter
Samtidigt ser hon dock även vissa ljuspunkter i den till synes så dystra statistiken. Det är inte så att alla barn som inte vaccineras med MPR-vaccinet vid 18 månaders ålder förblir ovaccinerade.
— När vi tittat närmare på hur stor andel av treåringarna som fortfarande är ovaccinerade kan vi se att många föräldrar låtit MPR-vaccinera sina barn vid ett senare tillfälle än 18 månaders ålder. Andelen MPR-vaccinerade treåringar ligger därför dessbättre med god marginal över riskgränsen på 90 procent, säger Margaretha Magnusson.
I bland annat Skåne län har landstinget beslutat att bekosta MPR-vaccinationen enbart om den görs vid 18 månaders ålder. De föräldrar som önskar vaccinera sina barn senare får betala hela vaccinationskostnaden.
— Våra erfarenheter från Uppsala län talar för att detta inte är något bra sätt att sätta press på föräldrarna för att öka andelen vaccinerade barn. Tvärtom tror jag att det ökar risken för att barnen inte kommer att bli MPR-vaccinerade över huvudtaget, säger Margaretha Magnusson.
Så jobbar vi med nyheter