Allt färre talar dialekt
SVT-serien Svenska dialektmysterier med Fredrik Lindström har just startat, denna gång med fokus på dialekter. Men samtidigt som dialekterna blivit medialt accepterade talar allt färre verkligen dialekt, säger Margareta Svahn, forskningschef vid Språk- och folkminnesinstitutet i Uppsala.
Men det var inte längesedan folk upprördes när tv- och radiomedarbetare talade dialekt, påminner Margareta Svahn.
— När en manlig nyhetsuppläsare talade skånska i rutan blev reaktionerna starka. Det var nästan lika illa som att vara den första kvinnliga nyhetsuppläsaren. Dialekter är accepterade på ett helt annat sätt i media i dag.
Egentligen vill hon inte använda ordet dialekt, utan "regionalt färgad standardsvenska".
- Det är få människor som talar en genuin, lokal dialekt ute i bygderna i dag.
Lokalt färgad
De riktigt lokala dialekterna finns knappt kvar, och sådana har jag aldrig hört i tv. Det man släpper fram är en lokalt färgad svenska.
Margareta Svahn tror att orsaken till dialekternas tillbakagång ytterst handlar om en demokratiseringsprocess.
— Någon generation tillbaka föddes många med dialekt, men flyttade någon annanstans eller började gymnasiet i en större stad, där man snabbt anpassade sig till den regionala svenskan. I och med utbyggnaden av gymnasier och högskolor över hela landet slipper allt fler tvingas byta språk.
— Ju fler som talar standardsvenska med regional färgning, desto mindre behov finns det att byta språk, som hos tidigare generationer.
Margareta Svahn ser lokala radio- och tv-sändningarna som språkdemokratiserande faktorer.
— Anställda vid lokala media har gått vidare till riks-tv, och tagit sitt språk med sig. Lyssnar man noga på tv-sportens Katarina Sandström märker man att hon kommer från Norrland.
Invandrare har betydelse
Och hur konstigt det än kan låta tror hon att invandrarna spelar en roll när det gäller den ökade acceptansen av svenska dialekter.
— Det har att göra med vårt fokus på mångfald, och att vi lärt oss att det finns olika typer av svenska. Behovet av acceptans har smittat av sig även på dialekterna.
Alla dialekter har inte samma status. Det finns några kända "usch och fy"-dialekter, som närkingska eller östgötska. Men Margareta Svahn menar att det bara handlar om fördomar.
- Det beror ju på hur man frågar. När ett call-contact-center ville ta reda på vilka telefonistdialekter kunderna föredrog hamnade stockholmska i topp, medan traditionellt trovärdiga dialekter som dalmål, gotländska och värmländska kom längst ned.
Helt annan syn
Hon referar till en annan undersökning där invandrare skulle rangordna svenska dialekter.
— De hade en helt annan syn på dialekter, förmodligen därför att de inte vuxit upp med samma fördomar som vi andra. De föredrog i första hand dialekter som låg dem nära geografiskt. Finlandssvenska hamnade långt ner, säkert på grund av en annorlunda språkmelodi.
Margareta Svahn säger att vissa dialekter och sätt att tala är smittsamma, och att man själv omedvetet kan börja tala på samma sätt - eller snappa upp vissa uttryck.
- Själv är jag svag för ordet "typ", och använder det gärna i talspråk.
Så jobbar vi med nyheter