Det framgår av en internationell jättestudie, som publiceras i den barnmedicinska tidskriften Jama Pediatrics.
– Det är givetvis väldigt positivt att dödligheten bland barn och ungdomar sjunkit så drastiskt och på så kort tid. Samtidigt ser vi att det finns utrymme för ytterligare stora förbättringar, säger Anders Larsson, professor i klinisk kemi vid Uppsala universitet och medlem av det internationella forskarkonsortium som har gjort studien.
Forskarna har sammanställt uppgifter över dödligheten hos barn och ungdomar upp till 19 års ålder i 195 länder mellan 1991 och 2015.
Enligt dessa beräkningar dog nästan 14,2 miljoner barn och ungdomar i världen 1991. 2015 hade antalet barn och ungdomar som inte fick uppleva sin 20-årsdag sjunkit till drygt 7,2 miljoner.
I världsskala är det framför allt en minskad dödligheten i infektionssjukdomar som bidragit till den positiva utvecklingen. Undantaget är hiv/aids, som orsakade betydligt fler dödsfall bland barn och ungdomar 2015 jämfört med 25 år tidigare.
Dödsfall till följd av komplikationer till att barn fötts betydligt tidigare än normalt har också sjunkit rejält, vilket är en av de viktigare orsakerna till att dödligheteskurvan fortsatt att peka brant nedåt även i Västeuropa och andra områden som redan 1991 hade bland den lägsta barnadödligheten i världen.
Länder och områden som släpar efter i den positiva utvecklingen är Afrika söder om Sahara och Sydasien.
2015 inträffade tre fjärdedelar av dödsfallen bland barn och ungdomar i världen i dessa områden, jämfört med "bara" 61 procent 25 år tidigare.
– Utmärkande för dessa områden är att de inte bara ligger i botten i världen när det gäller utbildning och inkomster, utan också fortsätter att ha bland de högsta födelsetalen. Till detta kommer att de i många fall varit drabbade av krig, som försvårat möjligheterna att upprätta en basal hälsovård, säger Anders Larsson.
Enligt forskarna kan också bristande biståndsinsatser från jordens mer välsituerade länder till hälsovård i dessa områden vara en orsak till den växande geografiska ojämlikheten när det gäller sjuklighet och död bland barn och ungdomar i olika delar av världen.
– Vi borde satsa mer på att förebygga sjukdomar som till exempel järnbrist och infektioner hos barn och ungdomar i usatta länder. Vi har under de senaste åren haft flera epidemier som snabbt spritt sig från en kontinent till en annan, vilket visar att vi lever på ett gemensamt jordklot. Om vi hjälper barn i ett land kommer vi alla att ha nytta av det, säger Anders Larsson.
Åke Spross
Det framgår av en internationell jättestudie, som publiceras i den barnmedicinska tidskriften Jama Pediatrics.
– Det är givetvis väldigt positivt att dödligheten bland barn och ungdomar sjunkit så drastiskt och på så kort tid. Samtidigt ser vi att det finns utrymme för ytterligare stora förbättringar, säger Anders Larsson, professor i klinisk kemi vid Akademiska sjukhuset och medlem av det internationella forskarkonsortium som har gjort studien.
Forskarna har sammanställt uppgifter över dödligheten hos barn och ungdomar upp till 19 års ålder i 195 länder mellan 1991 och 2015.
Enligt dessa beräkningar dog nästan 14,2 miljoner barn och ungdomar i världen 1991. 2015 hade antalet barn och ungdomar som inte fick uppleva sin 20-årsdag sjunkit till drygt 7,2 miljoner.
I världsskala är det framför allt en minskad dödligheten i infektionssjukdomar som bidragit till den positiva utvecklingen. Undantaget är hiv/aids, som orsakakade betydligt fler dödsfall bland barn och ungdomar 2015 jämfört med 25 år tidigare.
Dödsfall till följd av komplikationer till att barn fötts betydligt tidigare än normalt har också sjunkit rejält, vilket är en av de viktigare orsakerna till att dödligheteskurvan fortsatt att peka brant nedåt även i Västeuropa och andra områden som redan 1991 hade bland den lägsta barnadödligheten i världen.
Länder och områden som släpar efter i den positiva utvecklingen och där barn och ungdomar fortfarande löper högst risk att dö innan de fyllt 20 år är Afrika söder om Sahara och Sydasien.
2015 inträffade tre fjärdedelar av dödsfallen bland barn och ungdomar i världen i dessa områden, jämfört med "bara" 61 procent 25 år tidigare.
– Utmärkande för dessa områden är att de inte bara ligger i botten i världen när det gäller utbildning och inkomster, utan också fortsätter att ha bland de högsta födelsetalen. Till detta kommer att de i många fall varit drabbade av krig, som försvårat möjligheterna att upprätta en basal hälsovård, säger Anders Larsson.
I rapporten för forskarna också fram hypotesen att bristande biståndsinsatser från jordens mer välsituerade länder till hälsovård i dessa områden är en av orakerna till den växande geografiska ojämlikheten när det gäller sjuklighet och död bland barn och ungdomar i olika delar av världen.
– Vi borde satsa mer på att förebygga sjukdomar som till exemopel järnbrist och infektioner hos barn och ungdomar i usatta länder. Vi har under de senaste åren haft flera epidemier som sbatt spritt sig från en kontinent till en annan, vilket visar att bvi lever på ett gemensat jordklot. Om vi hjälper barn i ett land kommer vi alla att ha nytta av det, säger Anders Larsson.