Först den stora snackisen: Visst är det en kallare i sommar än vanligt?
- Vi har inte haft så många soliga dagar så att man kan ligga på stranden, men det är väldigt olika från år till år. Än så länge ligger vi bara en grad under genomsnittet i juni och vi har fått lite mer regn. Majmånad kändes ju också kall och regnig. Det kom ungefär dubbelt så mycket regn som vanligt, men medeltemperaturen var inte så mycket lägre än annars. Vädret varierar väldigt mycket. Både i maj och i juni kan vädret vara väldigt regnigt och ostadigt, säger Björn Claremar, forskare i meteorolog vid Uppsala universitet.
LÄS MER: Nu kommer äntligen sommarvärmen!
Beror väderskiftningar i Uppsala på klimatförändringar?
- Nej, det skulle jag absolut inte säga.
Universitetet har gjort väderobservationer i Uppsala sedan Celsius tid. Flera av rekordnoteringarna från 1700-talet står sig, men flera högsta noteringar gjordes efter år 2000. Nya siffror visar också att globalt var maj i år varmare än någonsin, enligt rankningar från Japan Meteorological Agency (JMA) och amerikanska National Oceanographic and Atmospheric Administration (NOAA).
- I ett varmare klimat är det lägsta temperaturerna som ökar mest. På dagarna styrs temperaturerna främst av solen vars intensitet inte ändras så mycket med tiden, men på natten och vintern är växthuseffekten viktigare för temperaturen. Enkelt uttryckt är låga temperaturer känsligare för växthusgaserna, säger Björn Claremar.
Han forskar om arktiskt klimat och var nyligen på en konferens på Grönland där väntade globala förändringar var på agendan.
- Havsisen ser ut att smälta fortare än man räknat med, delvis för att den också tunnas ut. Det kan bli längre perioder på sommaren som blir isfria och effekten blir att temperaturerna kan komma att öka fortare. Problemet gör att smältningen av glaciärerna och havsisarna kan accelerera och jordens kylskåp försvinner till viss del under sommaren, förklarar Björn Claremar.
I Uppsala väntas inte effekten bli så tydlig.
- Vintersnö minskar visserligen här, men särskilt i södra Sverige. I Norrland kan det bli lite mer snö eftersom varm luft kan innehålla mer vatten, men vintrarna kan komma att bli kortare.
Längre söderut kan den så kallade förhöjda växthuseffekten skapa mer extremt väder, enligt Björn Claremar.
- Även i Uppsala kommer vi märka av en del intensivare regn, längre torra perioder och fler värmeböljor. Kanske kan skogsbranden i Västmanland ge en indikation på vad vi kan vänta oss. Redan nu finns stora problem med gräs- och skogsbränder i Medelhavsområdet och i USA.
Viveka Adelswärd har forskat kring småprat och försöker förklara varför vädret är på allas läppar.
– Att prata väder är vanligt i kulturer där vädret växlar. Tidigare i bondesamhället var vädret rätt viktigt, var det torka hade det inverkan på befolkningen. Det är inte livsviktigt vad det är för väder i dag. Väderprat är populärt för att det är ofarligt. Det är inte politik eller fotboll, väder är riskfritt, säger Viveka Adelswärd, professor emerita vid Linköpings universitet.
Hon har dock märkt att på senare år har väderprat fyllts med ett nygammalt innehåll.
– Det har återigen blivit ett mer allvarligt samtalsämne. Många oroar sig över det globala klimathotet, man kan till och med säga att väderprat har fått en politisk dimension, men inte alls som på den tiden när alla levde på jordbruk. Det är fortfarande ett tryggt samtalsämne. Att prata väder kan vara ett sätt att börja ett samtal.