Alla rovdjurslarm inte äkta

Flera uppmärksammade fall av rovdjursattacker på husdjur i Uppland under året visade sig vid en närmare granskning ha andra förklaringar. Mest uppmärksammat var fallet från i februari där ett avelssto på ett stuteri Enköpingstrakten anmäldes skadat av varg, en uppgift som backades upp av en distriktsveterinär. Men en närmare analys som gjordes av Viltskadecentrum vid Grimsö forskningsstation kunde helt frikänna vargen.
- Den händelsen kommer vi att ta upp när veterinärena samlas till möte nu i höst, som åskådningsexempel.
- Vi som arbetar med rovdjursfrågor på myndigheten har en viltskadeutbildning, som distriktsveterinärerna saknar. Jag menar att de därför ska avstå från egna bedömningar. Det är bättre att man tillkallar besiktingsmän för att göra en bedömning av vad som orsakat skador på ett djur.

Det säger länsstyrelsens rovdjursansvarige Johan Månsson, som just summerat det första halvårets ansökningar om ersättningar för rivna tamdjur. Här finns både klara fall där man kunnat fastslå att varg angripit får. Ett fall från Vänge i mitten av maj är närmast övertydligt - inte bara på grund av huggen i halsen på lamm och får, utan också tack vare att Johan Månsson hittade vargspillning vid platsen.
- Den var lite torr, men det fick sin förklaring när vi också hittade skador på bakbenen på en tacka, sakdor som var något dygn gamla. Vargen hade varit framme två dagar i rad.
Ett lamm från Järlåsa antas ha råkat ut för samma varg, fastän besiktingsmannen i ett första skede antog att det rörde sig om angrepp av lodjur. Ett fall från Bälinge bedöms av Johan Månsson också som troligt vargangrepp. Lodjur har befunnits skyldiga i lika många ärenden: tre.
Men i fem av de elva fall som Johan Månsson nu granskar har tamdjurens död andra orsaker än rovdjursangrepp. Det kan handla om skador från hund - men också om självdöda djur.

Det senast anmälda fallet, från strax efter midsommar i år, var flagrant.
- Vi fick anmälan om en kalv som skulle dödats av varg. Men det fanns inga som helst tecken på vargangrepp.
Typiska tecken är våldsamma hugg i strupen, varg går alltid på bytets strupe. Hugg i bakbenen är också ett säkert tecken. Den här kalven hade ingendera, halsen var oskadd. Det fanns heller inte de blodansamlingar som uppstår när ett djur förblöder snabbt. Däremot var bringan avgnagd ner till revbenen. Det hade högst troligt räv och fåglar åstadkommit.
- Sen hände det märkliga att när kollegan som gjorde besiktningen tittade åt ett annat håll i hagen såg han fyra "stolpar" som stack upp. Det var klövarna på en ko, också ett djur som hade självdött, fast vi först fick förklaringen att det hade skjutits.

Men bedömningarna är inte alltid enkla - och det finns också exempel på när det visat sig att rovdjursexperterna tagit miste, tillstår Johan Månsson.

Alla rovdjurslarm inte äkta

Djurägaren anmälde angrepp från varg. Men när kalven som dött besiktigades fanns inga tecken på rovdjursskada. Däremot hittade besiktingsmannen en självdöd ko i samma hage.