Alla rötter lika viktiga på Flogsta förskola

På Flogsta förskola är rötterna viktiga, vare sig man kommer från Kuba eller Sverige. Sedan ett år tillbaka jobbar förskolan med ett projekt som går ut på att öka barnens kunskaper om varandras kulturer och språk.

På Flogsta förskola får Elsa Asplund, Victor Flores, Daniel Dehgani och Viktor Shao lära sig mer om varandras kulturer och språk.

På Flogsta förskola får Elsa Asplund, Victor Flores, Daniel Dehgani och Viktor Shao lära sig mer om varandras kulturer och språk.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2007-09-26 23:08
"Mikaela kommer från Storvreta där nästan alla spelar innebandy", står det på väggen som pryds av flaggor och texter. "Våra rötter" står det som rubrik på väggen. Presentationerna av barnen på avdelningen Grodan är ett exempel på hur Flogsta förskola försöker synliggöra barnens många olika kulturer och språk.
- Barnen har blivit stolta över sitt språk eftersom vi tydliggör de olika språken. Det gäller även de svenska barnen som också får presentera sina rötter, säger förskolechefen Christina Wallenqvist Skogum.

Det är inte speciellt häpnadsväckande att en förskola har målet att barnen ska vara i fokus. Men på Flogsta förskola har målet fått en särskild innebörd. Sedan ett år tillbaka jobbar förskolan med projektet Idéskola för mångfald, ett projekt som kommer från Myndigheten för skolutveckling. Genom att lyfta fram varje barns språk och bakgrund får barnen ökade kunskaper om varandra. Och det blir en hel del kunskaper. På skolan ryms nämligen 90 barn med 23 olika nationaliteter och tolv olika språk.
- Det är viktigt med rötter, inte bara för barn från andra länder utan även för de svenska barnen på förskolan, säger Christina Wallenqvist Skogum.

Syftet med integrationsarbetet är att varje barn ska känna sig stolt över sin bakgrund.
Barnen har fått ta del av föremål, maträtter, lekar och kläder från varandras länder. Funktionshindrade barn integreras genom att man anpassar lekarna så att alla kan delta.
Förskolan jobbar även mycket med det svenska språket. Att ha ett tydligt språk är en utmaning både för barnen och personalen. En uppmaning som "kasta det där!" byts numera ut mot "kasta det där äpplet i papperskorgen!"
- Vi har börjat tänka på hur vi pratar. Jag tror att vi vuxna allmänt kan vara lite slarviga med språket. Vi pratar ofta alldeles för enkelt. Det gäller att vårda sitt språk.
Språkarbetet har stärkts genom att man gett modersmålspedagogerna mer inflytande.
- De håller numera i delar av verksamheten på ett sätt som de inte gjort tidigare.

På avdelningen Sjöhästen har man arbetat extra mycket med musik. Barnen har fått ta med sig sånger från olika länder som alla har fått lära sig.
- Då känner ingen att det blir konstigt när man hör någon som till exempel talar spanska, säger förskolläraren Teresa Leon-Letelier.
Arbetet har inneburit att barnen lärt sig helt nya begrepp.
- Föräldrarna säger att barnen fått ett rikare ordförråd. En stol, en pall eller en soffa är inte bara "det där" längre, säger Christina Wallenqvist Skogum.
Projektet som ska pågå i ytterligare ett år, har lockat till sig studiebesök från när och fjärran, bland annat från Ryssland, Kina och Japan.
FAKTA
Myndigheten för skolutveckling har hittills valt ut 56 skolor i landet som ska fungera som idéskolor för mångfald. Skolorna utgör ett nätverk som sprider sina idéer till andra skolor om hur man kan jobba med mångfaldsfrågor. Bland de utvalda finns förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Projektet pågår bland annat i Uppsala på Flogsta förskola, Lundellska skolan och Gottsundaskolan.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!