Proteinatlasen, och vad den kan användas till, presenteras på torsdagen i grafisk form på ett uppslag i den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Vår proteinatlas är ett unikt verktyg för forskare över hela världen att ta fram nya kunskaper om proteinernas roll vid hälsa och sjukdom. Vem som helst kan helt gratis få obegränsat tillträde till denna nya interaktiva databas, säger professor Fredrik Pontén vid Rudbecklaboratoriet i Uppsala.
Varje gen i arvsmassan innehåller konstruktionsritningen för ett visst protein. Med kartläggningen av människans hela dna-spiral för drygt tio år sedan blev det möjligt att gå vidare och göra en fullständig kartläggning också av människans alla proteiner.
Med åtskilliga hundra miljoner kronor i forskningsstöd från Knut och Wallenbergs stiftelse har svenska forskare sedan elva år undersökt var i kroppen vart och ett människans proteiner är verksamt.
Kartläggningen görs med speciella antikroppar, var och en riktad mot ett bestämt protein, som professor Mathias Uhléns forskargrupp vid Kungliga Tekniska Högskolan tillverkar. Forskare vid Rudbecklaboratoriet använder sedan antikropparna för att spåra förekomsten av varje enskilt protein i olika celler, vävnader och organ – och i de 20 vanligaste cancertumörerna.
– Med denna teknik har vi nu tagit fram 13 miljoner bilder som täcker in ungefär 85 procent av våra cirka 20 000 proteiner. Med hjälp av en annan avancerad teknik, så kallad transkriptionsprofilering som visar var gener är aktiva, vet vi också i vilka vävnader i kroppen som resterande proteiner tillverkas, säger Fredrik Pontén.
Till varje bild i proteinatlasen finns en kort text, som beskriver vilken vävnad och vilket protein som visas. Där kan man också se om halten av proteinet är högre eller lägre än vad som ses i andra vävnader.
Fredrik Pontén ser lanseringen av den nya databasen över människans proteiner som en milstolpe, fullt jämförbar med den tidigare kartläggningen av människans hela arvsmassa. Men samtidigt som den innebär ett slut på mer än tio års arbete markerar den också en början på något nytt.
– Med detta unika verktyg ger vi forskarsamhället möjligheter att öka kunskaperna om normala biologiska processer, ta fram förfinade diagnosmetoder och att i förlängningen utveckla nya bättre läkemedel och andra behandlingar av både cancer och andra sjukdomar, säger Fredrik Pontén.