Alla partier vill ge skolan mer pengar
Alla partier vill utöka de ekonomiska ramarna till grundskolan i Uppsala då Uppsala kommunfullmäktige under måndagen ska debattera och göra om den budget som antogs i våras. Det skiljer dock 30 miljoner mellan partiernas bud.
Påslagen påverkar också storleken på det riktade statsbidrag, kallat Wärnerssonpengarna, som kommunen kan få. Majoriteten räknar med få ett bidrag på 56 miljoner om man klarar målet att ha 6,9 respektive 7,2 lärare per 100 elever grundskolan respektive gymnasieskolan. Med moderaternas och folkpartiets förslag skulle mera sådana pengar falla ut.
Majoriteten menar dock att man med en högre nyckeltal inte kan få de effektiviseringar och utvecklingsåtgärder som är möjliga att genomföra i skolan. Dessutom minskar möjligheten att arbeta in det stora underskott som uppstår i år.
Mildrade sparkrav
Sparkraven på gymnasieskolan har mildrats med 17 miljoner. De borgerliga vill finansiera detta bl a genom lunchavgifter på gymnasiet, vilket dock inte lär gå genom sedan miljöpartiet bestämt sig för att säga nej.
Satsningarna på utbildningen kan beskrivas på olika sätt.
Enligt en sammanställning som gjorts av kommunens budgetchef Torsten Skatt utökar majoritetspartierna, jämfört med i våras, ramen för hela den pedagogiska verksamheten med 59 miljoner kronor medan moderaterna bokförs för att vilja satsa endast med 45 miljoner av kommunens intäkter från staten och skattebetalare.
—Det beror på att moderaterna vill använda föräldraavgifterna, att man drar av 10 miljoner på vuxenutbildningen och att man satsar 9 miljoner mindre på förskolan än majoriteten, säger Skatt till UNT.
Enligt dennes sammanställning är folkpartiets politiker mest generösa. De vill satsa 66 miljoner extra på den pedagogiska verksamheten, bl a mera till förskolan än övriga partier. Kristdemokraterna och centerns satsningar anges till 45 miljoner respektive 33 miljoner.
Verksamhetsområdet vård och omsorg där bl a äldrevården ingår, får stora nedskärningar. De blir störst i det folkpartistiska förslaget och lägst i majoritetens förslag.
Minskad administration
De borgerliga understryker att man måste få effektivare kommunala förvaltningar. Folkpartiet vill att kommunstyrelsens kontor och uppdragskontoren ska spara in 14,5 miljoner på sina bemannings- och lokalkostnader. Centern vill minska administrationens kostnader med 21 miljoner. Kristdemokraterna har likande mål men vill även spara 10 miljoner genom färre konsulter. Moderaterna tycker att 40 miljoner är ett bra sparmål inom administrationen.
Detta parti vill spara inom missbrukarvården och det vill även centern. Centern menar att den vården liksom och barn- och ungdomsvården kan göras rejält billigare genom upphandling.
Krav på en ökad konkurrensutsättning finns hos alla borgerliga partier.
De borgerliga, med undantag för moderaterna, vill vidare minska kommunens datorkostnader med mellan 15 och 25 miljoner.
Snålare gatubudget
Stora besparingar drabbar gatu- och trafiknämnden, extra stora om moderaterna och folkpartiet får råda. Dessa partier föreslår höjda busstaxor.
Majoritetspartierna är eniga internt bortsett från att socialdemokraterna sagt nej till vänsterpartiets förslag att minska arvodena för kommunalråden, ledamöterna i kommunstyrelsen samt fullmäktige. Miljöpartiet tycker att kraven är rimliga vad gäller kommunalråden och ledamöter i fullmäktige.
Så jobbar vi med nyheter