''Alla kan falla för en karismatisk ledare''

Som religionsbeteendevetare har hon ända från början ansett att församlingen i Knutby visat tydliga tecken på att vara en manipulativ sekt.
— Sektbegreppet är lite slitet, men vad jag tänker på är hur den här sortens organisationer kommunicerar och fungerar i relation till de människor som ansluter sig.
Nästan alltid finns en eller flera karismatiska personer i ledningen, i Knutby var det kvinnan som kallats Kristi brud och den mordåtalade pastorn, fortsätter hon.
— Sektliknande grupper byggs också oftast av en starkt karismatisk människa. Denne försöker alltid hålla en nära, tät relation till medlemmarna för att kunna behålla kontrollen.

Högt ställda krav på "renhet"
Andra manipulativa drag är det tydliga vi-och-dom-tänkandet, den starka ideologin och de högt ställda kraven på moral och "renhet" samt behovet att isolera medlemmarna från släkt och tidigare vänner som inte tillhör gruppen.
— Sekter är dessutom ofta utbrytargrupper ur modersgrupper, i det här fallet Pingstkyrkan, som ju för övrigt själv en gång stämplades som sekt. Karaktäristiskt nog är de moraliska reglerna inom Knutbyförsamlingen betydligt hårdare än inom modergruppen.
Men hur skall man tolka församlingens krav på hög moral och renhet i ljuset av vad som nu avslöjas om utomäktenskapliga affärer mellan pastorn och en rad kvinnor i församlingen? Och hur har äktenskaplig otrohet kunnat integreras med biblisk renhet?

Omtolkning
— Jag tror att det handlar om en ständigt pågående omtolkning. Helt förbjudna beteenden har av ledningen tolkats i religiösa termer och klätts i kristen dräkt. Ett exempel är uttalanden om att pastorn och barnflickan inte hade sex i vanlig mening. Det handlade i själva verket om djävulsutdrivning eller kamp mot demoner och onda andar. Då förvandlas otroheten automatiskt till något helt annat. Kämpar man mot djävulen, ja då måste man ta till alla möjliga knep.
Även när det gäller de båda fruarnas död handlar det om en avancerad omtolkning från pastorns sida.
— Det var Guds mening att de skulle dö. Därmed blir det ovidkommande hur det gick till. Han kan inte erkänna mord även om han skulle vara skyldig eftersom det var Guds vilja, inte hans, säger Petra Junus.

Vallfärdade till polishuset
Knutbyförsamlingen stod ju länge enad bakom sin mordmisstänkte pastor, och sade inte mer än de måste i polisförhören. Men när pastorns älskarinna släpptes, återvände till Knutby och började berätta om deras förhållande upphörde genast allt stöd, och medlemmarna vallfärdade till Polishuset i Uppsala för att låta sig förhöras. Varför kunde de svälja mordmisstankarna men inte otroheten?
— Det handlar om grupppsykologi. Grupper av den här sorten håller hårt på antingen — eller, och ser ofta allt i svart eller vitt, sällan i grått. De kunde inte acceptera pastorn som mordmisstänkt eftersom det "var Herrens vilja" att hustrun dog.
Att barnflickan var hans förbedjerska och därför delade hans säng i kampen mot demoner var en sak. Det passade in i omtolkningsmönstret. Men när älskarinnan — som inte var pastorns förbedjerska — avslöjar deras förhållande faller pastorns beteende långt utanför den accepterade omtolkningen. Därför kommer denna tvärvändning: från att ha varit alltigenom god blir han alltigenom ond.

Trauamtisk kris
Petra Junus, som inte läst förundersökningen men noga följt bevakningen i medierna, beskriver församlingsmedlemmarnas situation i dag som en svår traumatisk kris både för individer och för gruppen i stort, med alla dess faser av chock, förnekande, reaktion och bearbetning.
Hon tror att några medlemmar kommer att lämna församlingen när de har bearbetat det som hänt, medan andra knyts än fastare till gruppen.
— Bearbetningsfasen kommer alla att tvingas igenom på ett eller annat sätt. Gruppen som helhet kommer säkert ut på andra sidan igen.