Alla har rätt till undervisning

17-årige Esmin Suljicic bor i Västerås och går andra året på det naturvetenskapliga programmet. Strax före jul fick han veta att han har en hjärntumör. Tiden därefter har han inte varit i sin hemskola mer än enstaka dagar, eftersom han varit på utredning och påbörjat sin behandling.

Hur är det att orka med skolan när man är sjuk?
– Lite si sådär. Det jobbigaste var när jag gjorde biopsi, då låg jag på sjukhuset i tre veckor och mådde inte så bra, säger Esmin Suljicic.

I dag ska han plugga Matte C tillsammans med sjukhusläraren Johan Gregeby.
– Man slipper inte ens skolan när man är sjuk, säger han på skoj.

Han börjar snart sin sex veckor långa strålbehandling med daglig strålning. Om han orkar, vill han vara på sjukhusskolan så mycket det går.

Hans pappa, Memso Suljicic, tycker att det är bra att sonen får jobba efter sin förmåga. Men det viktigaste just nu är att Esmin blir frisk, det går före allt annat.
– Varje gång vi varit på sjukhuset tar lärarna kontakt och frågar hur min son mår och hur mycket han klarar för stunden. Lärarna är fantastiska, inte minst för att de ser lösningar på allt och att det går snabbt att från ord till handling ordna med skolgången säger Memso Suljicic.

Själv tycker Esmin Suljicic att hans hemskola visat stor förståelse för att han är sjuk och han är inte så orolig för att halka efter. Tillsammans med lärarna på sjukhusskolan har de diskuterat vilka ämnen han ska lägga mest krut på.
– Men det känns overkligt att jag är här, för jag trodde aldrig att jag skulle drabbas och nu inser jag hur ömtåligt livet är, säger han.

Han och andra barn och ungdomar som är inlagda på sjukhus eller går under behandling har rätt till undervisning enligt skollagen. Sjukhusskolan är en länk mellan hemskolan och eleven och till för att det ska kunna kännas som vanligt, fast man är sjuk.

Många elever har cancer. Andra som vistas på sjukhusskolan är elever med ätstörningssjukdomar, diabetes, smärtproblematik, skolios och epilepsi samt barn som råkat ut för olyckor, för att nämna några exempel. 

Sjukhusskolan på Barnsjukhuset i Uppsala har öppet varje dag. Varje morgon får lärarna listor på inneliggande elever i skolåldern och information om vilken avdelning de befinner sig på. Lärarna är också med på veckomöten för att få medicinsk information om eleverna och hur länge de förväntas vara på sjukhuset.

Eller så dyker en elev upp i dörren oanmäld, vilket också går bra.

10-årige Rasmus Ljungström från Järvsö är en sådan elev. Mamma Jeannette Ljungström kommer in genom dörren med Rasmus sittande i en rullstol, han opererades dagen innan för sin dubbelsidiga klumpfot och det är hans andra operation sedan han föddes.
– Vi såg en lapp om sjukhusskolan uppe på avdelningen och blev nyfikna på vad det var, säger Jeannette Ljungström.

Rasmus får en bok i svenska av läraren Agneta Lindh Wennefjord och sätter tänderna i en text om saltvattenskrokodiler. Han nickar instämmande när mamma berättar att han blir frustrerad om han är borta från skolan och missar något.
– Ja, jag blir lite putt då, säger han.

Det ska kännas trevligt och välkomnande att komma till sjukhusskolan, oavsett om man är här för en timme eller längre, menar Agneta Lindh Wennefjord.
– Det är en spännande utmaning när elever kommer oanmälda, då gäller det att snabbt ta fram materiel till eleven och sätta dem i arbete, säger hon.

För elever som återkommer lägger lärarna upp en plan för undervisningen tillsammans med elevens hemskola. För elever med cancer finns ett samarbete med två konsultsjuksköterskor och vid behov besöker sjukhusläraren och en konsultsjuksköterska elevens hemskola.
– Under sjukdomsperioden behöver eleverna få känna att de fortfarande är en del av sin klass. De är med i klassrummet när de kan. Och när de är här uppmanar vi lärare och elever att ta vardagsbilder från klassrummet och hålla kontakten via skype och msn, säger Björn Olsson, biträdande rektor.

Många av barnen går igenom tuffa och svåra behandlingar och tvingas vara hemifrån och bo på sjukhuset långa perioder. Föräldrar till sjuka barn har också mycket annat att tänka på. Då kan det kännas skönt att sjukhuslärarna ordnar barnets skolgång.
– Eftersom skolan symboliserar det som är friskt och vanligt, betraktas sjukhusskolan som ett led i tillfrisknandet och det som är vardag. Här är barnen elever och inte patienter, säger Björn Olsson

Men hur påverkas ni lärare av att träffa svårt sjuka barn?
– Det finns en glädje i det här jobbet som är större än sorgen och vi pratar inte sjukdomar. Men det blir känslomässigt svårt om en elev dör. Då har vi träffar med annan vårdpersonal och kan bearbeta det som hänt, säger Björn Olsson.

En del elever tvingas ligga isolerade i sin sjukhussäng på grund av infektionsrisken. Då kommer sjukhuslärarna upp till avdelningen och har lektion på rummet.
– Men när det är möjligt vill vi att de är här hos oss. Vi märker hur mycket bättre de mår av att få byta om från sjukhusrock till vanliga kläder och av att få tillhöra en grupp, säger Helena Frank, sjukhuslärare.

Även om en elev fått sjukhusundervisning är det alltid lärare på den skola där eleven är inskriven som har ansvar för betygsättningen. En lärare från sjukhusskolan kan delta i betygsöverläggningar om det bedöms lämpligt.

Sjukhusskolor infördes 1962, då stadgades att barn som ligger på sjukhus har rätt till undervisning. Tidigare skedde barnens undervisning på frivillig basis, ofta initierad av en läkare eller annan sjukvårdspersonal.

I dag är sjukhusskolan även till för barn med sjuka föräldrar.
– Ensamstående föräldrar som ligger på sjukhus kan ha sina barn här. Och syskon är välkomna när de är på sjukhuset, säger Björn Olsson.

Lärarna undervisar elever från årskurs ett till och med gymnasiet och har alla olika ämneskunskaper. Men ibland får de fungera som coacher mer än lärare, framför allt i praktiska gymnasieämnen. Skolan täcker annars in de flesta ämnen. Här ges också lektioner i musik, idrott och bild.

Vägg i vägg med sjukhusskolan ligger lekterapin och bägge verksamheter samarbetar. Rebecka Björkmyr, 11 år från Herrljunga har precis haft lektion i matte och springer nu bort mot lekterapin där barnen ska få baka kanelbullar. Hon har bråttom i väg och vill för allt in världen inte missa bakningen.
– Det är bara kompisarna som är skillnaden, annars pluggar jag i samma böcker som hemma, säger hon.

Hon har strålbehandlats i fyra veckor för sin cancer i ryggmärgen, en variant av den ovanliga cancerformen sarkom. Dagens behandling gjorde hon tidigt på morgonen.
– Man blir väldigt trött av strålningen, vissa dagar orkar jag inte jobba alls, då läser jag bara lite grann, säger hon.

Rebecka Björkmyr har fått några nya kompisar och hon är inte orolig för att tappa kunskaper.
– Nej, jag har ganska lätt för skolan, säger hon.

Pappa Daniel Björkmyr delar tiden på sjukhuset med sin fru och tar ut föräldrapenning för vård av allvarligt sjukt barn. För honom är det en viss lättnad att skolan fungerar när livet vänts upp och ned. Den strålbehandling som dottern får finns bara i Uppsala och nu tvingas han och Rebecka bo på sjukhushotell. De lägenheter som upplåts till familjer får bara användas av de som bor i sjukvårdsregionen.
– Det är skönt att åtminstone skolan fungerar, att det inte blir besvärligt på alla områden när hela familjen är i chock, säger Daniel Björkmyr, som berättar att storebror hälsat på och att lillasyster har deltagit i undervisningen på sjukhusskolan i två veckor för att hon tyckte att det var så kul.