Under pandemin har många rättegångar ställts in och istället har enklare mål avgjorts som inte kräver att människor är närvarande i domstolen. På bilden Catarina Barketorp, lagman vid Uppsala tingsrätt.
I fjol klubbade tingsrätten igenom 9 176 mål. Det är en ökning med 13 procent jämfört med 2019 då resultatet blev 8 150 avgjorda mål.
– Vi har aldrig avgjort så många mål som under 2020, säger Catarina Barketorp som är chef vid Uppsala tingsrätt.
En orsak är coronapandemin som gjort att flera stora rättegångar har fått ställas in eftersom många inte vill komma till domstolen på grund av smittorisk eller sjukdom.
Domstolspersonalen har då fått tid att beta av många enklare ärenden som inte kräver förhandling i rättssalen utan som kan avgöras på handlingarna. Det ger nu utslag i statistiken.
Vissa ärenden måste dock enligt lag prioriteras, till exempel sådana där det finns ungdomar eller frihetsberövade. Bland mål som får stå tillbaka finns bland annat vardagsbrott som olaga hot, ringa misshandel och mindre stölder.
Under fjolåret ökade trycket på tingsrätten genom att det kom in fler brottmål än någonsin tidigare. Det rör sig om en uppgång med 27 procent jämfört med 2019. En avgörande anledning är att polis och åklagare i Uppsalaregionen tillförts mer resurser.
För Uppsalapolisens del handlar det om 30 procent fler anställda sedan 2017. Många av polisens nyanställda arbetar som utredare och ägnar sig åt de stora ärendebalanser som myndigheten fått hård kritik för under åren.
Det har gett avtryck i polisens resultat. Antalet färdiga brottsutredningar som polisen i Uppsala län redovisade till åklagare ökade med 16 procent under 2020, till 6 993 ärenden. Det handlar bland annat om våldsbrott, stölder och narkotikabrott.
Ska man tro polisens siffror beror inte det höjda resultatet på att det enbart är enklare fall som klarats av. Sammanställningen visar nämligen att även de utredningar som pågått längre tid än tolv månader har blivit färre. I den kategorin rör det sig om en minskning med fem procent.
Medan övriga aktörer i rättskedjan fått fler anställda har Uppsala tingsrätt inte tilldelats motsvarande tillskott. Enligt Catarina Barketorp räckte fjolårets budget endast till att nyanställa en enda domare. Med tanke på att en domare hinner med runt 350 mål per år och inströmningen steg med runt tusen ärenden 2020 lär pappershögarna vid tingsrätten växa.
Lagändringar och höjda anslag till rättsväsendet stegrar behovet av anstaltsplatser. Kriminalvården planerar därför att utöka antalet platser vid fängelser och häkten med cirka 40 procent till 9 000 platser fram till år 2029.