Bildtolkning är ett stort fält där algoritmer kan rädda liv. Här är en app som scannar hudförändringar för att upptäcka hudcancer.
– Det är frustrerande att inte hinna med allt idag, där kan artificiell intelligens vara ett sätt att spara tid. Så att vi kan ägna tid till det som är värdefullt, som att vi får mer tid till patienten, säger Johan Sundström som är professor och även specialistläkare i kardiologi vid Uppsala universitet.
Han är en av flera forskare som menar att datorsystem med AI skulle kunna spara tid och förbättra förutsättningarna för vården. Bland annat genom att diagnosticera människor som söker vård.
Fördelen med AI-system är nämligen att de kan "tänka" själva. De kan bli så pass självständiga att de kan upptäcka sjukdomar och ställa diagnoser.
Men det kan även en mänsklig läkare, så vad är vinsten med att använda AI?
– Algoritmer är väldigt bra på att upptäcka mönster som vi människor inte kan. Dessutom är algoritmer väldigt snabba, vilket innebär att patienten får hjälp i rätt tid. Förhoppningsvis innebär det att man missar mycket färre saker i vården, säger Thomas Schön som är Beijer professor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet.
Algoritmer är som ett recept eller en kokbok på hur en uppgift ska lösas. Inom sjukvården innebär det att läkaren förser algoritmen med data, exempelvis en röntgenbild, och utifrån den bilden ställs en diagnos.
Enligt Johan Sundström är bildtolkning det område som ligger närmast tillämpning på sjukhusen. Algoritmer skulle då kunna analysera röntgenbilder, ultraljud, ögondoktorfotografier och EKG.
– Just bildtolkning är algoritmer så himla mycket bättre på än människor. De kan träna på miljontals bilder, medan en läkare hinner träna på några tusental under sin karriär. Man kan säga att algoritmerna får en "tjuvstart", menar Johan Sundström.
Förhoppningen är att det ska leda till säkrare och bättre medicinska bedömningar, eftersom algoritmen kan granska större mängd data på kortare tid. Den kan då föreslå för läkaren vad felet är, något som underlättar för att sätta in rätt behandling. Det kan dessutom underlätta för vården när det är brist på tid och personal.
En algoritm som tolkar bilder kan leda till säkrare och bättre medicinska bedömningar
– Jag har svårt att se hur vården ska klara av utmaningarna den står inför idag utan AI. Det är i så fall att mer personal anställs på sjukhusen, säger Thomas Schön och fortsätter:
– Men där är AI ett billigare och enklare sätt att avbelasta vården samtidigt som det gör läkarnas vardag lite lättare.
Hur tränar man en AI-modell?
– Man förser den med in- och utdata för att den ska lära sig de olika utfallen hos patienterna. Indata är patientens journal eller exempelvis röntgenbilden eller ultraljudet. Och utdata kan vara läkarens diagnos av patienten, säger Thomas Schön.
Datan finns redan idag att tillgå inom vården, menar han.
– Det finns hur mycket data som helst i vården som går att använda för att utveckla algoritmer. Om vi kan tillgodogöra oss av all den informationen kan vi skapa stor nytta, och på så sätt rädda fler liv.
"Jag har svårt att se hur vården ska klara av utmaningarna den står inför idag utan AI", säger Thomas Schön som är professor inom artificiell intelligens.
Vad är nackdelarna?
– Det finns en risk att man slutar tänka själv och bara går på AI:s vårdförslag, och en risk om det är för lite transparens kring uträkningen. Man behöver kunna se hur algoritmen har räknat för att ta ställning till om den har gjort rätt, för även AI kan göra fel, säger Johan Sundström och tillägger:
– Och om man har använt sig av en rekommendation från en AI, vem har ansvaret om något går fel? Det är viktiga frågor vi måste ta ställning kring innan det tillämpas i praktiken.
"Just bildtolkning är algoritmer så himla mycket bättre på än människor", säger Johan Sundström som är professor vid Uppsala universitet.