Aldrig tidigare har så få barn fötts

Det talas just nu om en ny babyboom i Sverige. Inte sedan den förra i början av 1990-talet har det fötts så många barn, i snitt 1,88 barn per kvinna år 2007.
För att befolkningen ska reproducera sig själv krävs att kvinnor i snitt föder 2,1 barn. På den nivån har Sverige inte legat sedan 1990. Så även om det föds många barn just, är det inte tillräckligt.
I övriga Europa har födelsetalen varit låga sedan 1990-talet. Det är bara Frankrike som överträffar Sverige i födelsetal med 2,0 barn per kvinna. I de nya medlemsländerna, i tyskspråkiga länder och i Sydeuropa är snittet så lågt som 1,2- 1,3.
Samtidigt pekar befolkningsprognoserna mot en alltmer åldrande befolkning. De äldres andel beräknas öka till en tredjedel av befolkningen år 2050. Då kommer antalet personer över 65 år att vara dubbelt så hög som andelen barn.

Det är oroande siffror, eftersom längre livslängd, kvinnor som skjuter upp sitt barnafödande och fortsatt låga födelsetal kommer att leda till en kraftigt åldrande befolkning. Och med ökade pensions- och sjukvårdskostnader får politikerna antingen välja högre skatter eller kraftiga nedskärningar i det offentliga utbudet, alternativt öka invandringen till betydligt större kvoter än i dag.
- Att få alla kvinnor i EU att föda fler barn på kort tid är orealistisk, vi pratar om förändringar som tar årtionden, säger Livia Sz Oláh, demograf, Stockholms universitet.
Gemensamt för länderna med låga födelsetal är politikernas ovilja att ta itu med reformer som leder till ökad jämställdhet och som på sikt kan stimulera barnafödandet. Det finns vetenskapliga belägg för att det föds fler barn med en generös familjepolitik, framför allt en offentligt utbyggd barnomsorg som tillåter kvinnorna att kombinera familj och förvärvsarbete.
- I många länder finns en djupt inrotad tradition att det är kvinnan i familjen som ska sköta hem och familj, vilket begränsar deras möjligheter utanför hemmet. Katolicismen håller fortfarande ett hårt grepp om samhället och det tar lång tid att förändra människors syn på jämställdhet, säger nationalekonomen Åsa Löfström, Umeå universitet.
Den nordiska välfärdsmodellen borde fler länder ta till sig, menar hon. Den bygger sedan decennier på att familjerelaterade tjänster finns ute på marknaden, vilket i sin tur förklarar ett högt skattetryck.
- Men om vi tar Tyskland som exempel, sambeskattas gifta par fortfarande. När fruns lön läggs på mannens uppstår en marginalskatteeffekt och kvinnan tjänar i princip inget på att jobba. Tyskland har av den anledningen också ett lägre skattetryck, så staten inte har råd att bekosta offentlig service, säger Åsa Löfström.

I Tyskland är så många som en tredjedel av kvinnor i barnafödande ålder barnlösa. Högutbildade tvingas avstå från barn för att yrkesarbeta.
Förändringar är dock på gång. Nyligen infördes pappamånad samt regler om att arbetsgivaren inte kan neka tjänstledighet för att vara hemma med barn.
Irland har högre födelsetal än de nordiska länderna men det beror inte på en utbyggd barnomsorg. Deras födelsetal var betydligt högre tidigare. Många kvinnor föder fortfarande 6-7 barn och det finns de som inte föder några alls. Det är förbjudet med abort och det finns ett starkt motstånd mot preventivmedel.
I Slovakien, Polen och Slovenien innebär hög arbetslöshet och låg framtidstro att det är svårt för unga att bilda familj. Under kommunisttiden var fruktsamheten högre. Kvinnor kunde då ta ut föräldraledighet i upp till tre år och man var garanterad en barnomsorgsplats.
- Nu har de statliga lösningarna ersatts av privata alternativ som få har råd med. Försämringen i familjepolitiken har därför resulterat i de lägsta fruktsamhetstalen i Europa, säger Livia Sz Oláh.

Frankrike har en generös familjepolitik. Ju fler barn, desto högre barnbidrag och föräldraledighet som liknar den svenska modellen fast mer flexibel, berättar Livia Sz Oláh.
- Det finns ett allmänt tryck på att både kvinnan och mannen ska förvärvsarbeta. Och uppmuntran till att föda många barn går tillbaka till 1800-talets slut när födelsetalen var väldigt låga. Det blev en väckarklocka som ledde till en tydlig pronatalistisk familjepolitik som råder där än i dag, säger hon.
För att komma bort från många länders ojämställda familjepolitik gäller sedan några år tillbaka att alla kvinnor inom EU har rätt till 14 veckors betald föräldraledighet. Ersättningen varierar från 60 upp till 100 procent av lönen. Det är ett litet steg i rätt riktning.

FYRA UPPSALAFAMILJER BERÄTTAR

"Jag vill att Ingemar ska få syskon"

Anna Johansson, 29 år och Per Hedner, 31 år med sonen Ingemar 15 månader:

Ingemar, 15 månader håller en spade i handen och tar ett par stapplande steg i sandlådan. Mamma Anna och pappa Per finns hela tiden runt honom och släpper honom inte med blicken.
- En ettåring behöver ständig passning, det är intensivt men jätteroligt, säger Anna Johansson.
Hon har tänkt sig ytterligare ett eller två barn. Per Hedner vill ha minst ett barn till, max två.
- Jag vill att Ingemar ska få syskon, säger Anna Johansson.
Per Hedner tillägger att det vore kul att få vänta barn tillsammans igen och vara med om den unika upplevelsen av en förlossning.
- Första gången visste man inte hur det skulle bli, nu har man ju lite hum i alla fall.
Att få livspusslet att gå ihop. Hur tänker ni där?
- Det jag märkt är att man planerar sin tid bättre nu. Det gäller att vara mer strukturerad, säger Per Hedner, som jobbar som lärare.
Anna Johansson är sjuksköterska och känner ingen särskild oro. Hon tror att hon kan utvecklas i sitt jobb och samtidigt ha familj.

"Om jag fick önska vill jag ha fyra"
Anna Åhlander, 26 år och Per Möller, 31 år, med dottern Vera, 5 månader:

Anna Åhlander och Per Möller är nyblivna förstagångsföräldrar. För fem månader sedan föddes Vera. Från ryggläge tittar hon upp ur barnvagnen med en fot i handen. Hon jollrar och verkar gilla att vara ute på promenad.
- Ja, hon är för det mesta glad. Jag tycker att det gått väldigt smidigt den här första tiden, säger Anna Åhlander.
Paret drömmer om många barn och hoppas också att det blir så.
Hur många då?
- Om jag fick önska vill jag ha fyra men kanske blir det bara tre. Man måste vara två om saken, säger Anna Åhlander.
- Ja, jag hade tänkt mig två men det blir nog tre. Vi kompromissar, säger Per Möller.
Innan de fick Vera tänkte de inte så mycket på framtiden, hur det skulle bli med jobb och bostad. De tycker att folk nu för tiden är lite väl överplanerade och stakar ut livet i minsta detalj.
- Jag tänkte att det ordnar sig alltid, säger Anna Åhlander och tillägger att hon kan tänka sig att bli hemmafru. Hon vill i alla fall prioritera barnen framför en spikrak yrkeskarriär.

"När allt lugnat ned sig vet man aldrig"
Jasmine Olofsson, 30 år med sonen John, 1,5 år:

- Jag och min man planerade fem barn från början. Det har varit så himla tufft med allt så nu vet jag inte, säger Jasmine Olofsson.
Hon är lycklig över sina två barn Isabella, 2 år och 7 månader och John, 1,5 år.
Men att få tiden och orken att räcka är tufft. Vaknätter och förkylningar som avlöser varandra, sådant frestar på.
- Jag är uppvuxen i en stor familj med fyra syskon. Min man är ensambarn. Vi ville båda ha många barn och drömde om en riktig storfamilj. Nu vill jag bara klara av den här värsta småbarnstiden. Fast när allt lugnat ner sig så vet man aldrig, säger Jasmine Olofsson.
Hon tror att det var enklare förr, när det var vanligare att mor- och farföräldrar hjälpte till. I dag har alla fullt upp med sitt.
- Passa på och sov nu när du kan, sen är det kört, ropar Jasmine Olofsson till fotografen, som ännu inte har barn, innan vi säger hej då.

"Ja, det ÄR roligt med barn"
Simon Blomgren, 26 år med sonen Isac 1,5 år:

"Hopp, hopp, hopp, här kommer vi, Isac!
Simon Blomgren bär sonen Isac, 1,5 år på sina axlar och skuttar runt bland lekredskapen i Stadsparkens lekpark. Han verkar ha lika roligt som Isac, som tjuter av skratt.
- Ja, det ÄR roligt med barn. Det är en del av livet, säger Simon Blomgren.
Han vill ha tre barn. Isac är hans första. Fler kommer säkert, hans fru tänker precis som han, tre är lagom.
Det är den egna uppväxt som präglat hans syn på barn och föräldraskap. Simon Blomgren har två syskon.
- Jag trivdes väldigt bra med det, man hade alltid någon att vara med.
För tillfället är Simon Blomgren pappaledig, det var en självklarhet för honom. Han tror att det går att förena jobb och familj, det tar kanske bara lite längre tid att komma dit man vill.
Men han vänder sig mot att man ska göra karriär för sakens skull, risken är att man inte lyssnar på vad man själv vill i livet.

Aldrig tidigare har så få barn fötts

Det har aldrig fötts så lite barn som nu. Födelsetalen inom EU sjunker i snabb takt samtidigt som befolkningen blir allt äldre. I inget land föder kvinnor i snitt 2,1 barn, vilket behövs för att vi inte ska minska i antal komma upp i en nivå där vi fullt ut kan ersätta oss själva.