Äldrevården inte anpassad för åldrande befolkning

Klockan är 23.45, det är mörkt och asfalten glänser i skenet från gatlyktorna när natthemsjukvårdens bil rullar ut från samlingslokalen på Vattholmavägen. I 3 500 lägenheter och rum runt om i Uppsala kommun bor någon äldre eller funktionshindrad som behöver extra trygghet och har installerat ett trygghetslarm. Om något händer, om de ramlar eller har ont kan de trycka på knappen och få hjälp.
På Årstagårdens äldreboende i Uppsala går man kvällsrundan. Det är tillsyner, blöjbyten, mediciner och läggningar. Boendet, som är inriktat på demenssjuka, har nio avdelningar och sju personal på natten. När de behöver hjälp av en sjuksköterska ringer de natthemsjukvården. På Årstagården har man länge kämpat för att få mer personal på nätterna men utan resultat.
— Kommunen är nöjd så länge ingenting inträffar, säger undersköterskan Sissi Lindqvist.

Måste hjälpas åt
Hon berättar att personalen behöver hjälpas åt med vissa av de boende och att en del avdelningar står utan personal stora delar av natten.
—Man vet inte vad som händer när man är borta och det innebär en inre stress, säger hon.
Hon menar att problemet med Årstagården är att avdelningarna är separerade från varandra med dubbla låsta dörrar. Personalen kan därför inte överblicka de andra avdelningarna när de är inne hos någon boende. Sissi Lindqvist förklarar att de boende ibland glömmer var de bor och går in till varandra på nätterna och att sjukdomen gör att vissa kan vara aggressiva.
—Det känns inte bra att lämna avdelningarna obevakade. Man vet inte vad som händer och man känner inte att man gör ett bra jobb. Man känner sig inte nöjd trots att man hinner allt man ska göra, säger hon.

Stort område
I natthemsjukvårdens bil på väg till Björklinge sitter sjuksköterska Magnus Tyrheim och undersköterska Ann-Catrine Jansson. De jobbar natt med ansvar för område ett mellan Svartbäcken och Björklinge i Uppsala kommun. Ytterligare tre team ansvarar för tre andra områden. När någon larmar kan det vara allt från bröstsmärtor och andnöd till omläggningar och smärtlindring de behöver hjälp med. Ibland har personalen en effektiv arbetstid på två timmar och ibland på omöjliga femton. Magnus Tyrheim erkänner att det ibland kan vara ett pressande arbetstempo men att erfarenheten gör att han inte har några problem att klara av arbetet. Han berättar att allt förändrades för tre år sedan då man centraliserade verksamheten och drog ner på personal.
—Jag tror att det kanske var för mycket personal innan men det hade räckt om de drog ner hälften så mycket personal, säger Magnus Tyrheim.

Kan få vänta
Klockan är 00.15 och Magnus Tyrheim och Ann-Catrine Jansson befinner sig på distriktsköterskemottagningen i Björklinge för att hämta nycklar och läsa journaler. Om någon larmar nu närmare stan kommer den personen att få vänta. Deras område sträcker sig från Svartbäcken ända upp till Björklinge. Magnus Tyrheim förklarar att de som larmar i värsta fall kan få vänta upp till 35 minuter på hjälp. För det mesta är det inga problem menar han och i värsta fall kan de be någon av de andra teamen att rycka in men det här är ett av problemen med centraliseringen säger han.
-Om den som larmar kan vänta en halvtimme är det inga problem men om personen inte kan det då ska den vara orolig. Då bör man ringa 112 istället, säger Magnus Tyrheim.

Ständig oro
Ing-Marie Elg hade tills nyligen sin släkting på ett äldreboende i Uppsala. Hon berättar om den oro hon känner.
— Hon hade fruktansvärda smärtor och ville få morfin men fick vänta länge på hjälp på nätterna, som var som en plåga för henne. Jag fick höra att sköterskorna kunde befinna sig ända upp i Björklinge, säger Ing-Marie Elg.

En sista runda
Denna natt kom det inget ytterligare larm och natthemsjukvården kan åka tillbaka till Vattholmavägen.
På Årstagårdens äldreboende har man avslutat ronden, hjälpt oroliga tillbaka till sina sängar och givit den sista medicinen. Nu ska avdelningen städas och om ett par timmar ska personalen åter gå runt mellan avdelningarna. Förhoppningsvis sover alla gott under natten i sina sängar.

FAKTA

Trygghetslarm
Trygghetsjouren svarar på larm från pensionärer och funktionshindrade som behöver akut hjälp och kontaktar behörig personal.
Ett trygghetslarm innebär att man i akuta situationer kan larma trygghetsjouren i Uppsala kommun.
Det kan ta mellan 5 och 40 minuter för personal att ta sig till den som larmar beroende på var de befinner sig. Vid väldigt akuta ärenden rekommenderar trygghetsjouren att man ringer 112.
3500 personer i Uppsala har trygghetslarm installerat.
Det krävs ingen behovsbedömningn utan vem som helst kan få en trygghetstelefon installerad mot en summa av högst 100 kronor i månaden.
Du kan ansöka om trygghetstelefon genom att ringa Trygghetsjouren, 018-7275170.