Äldre utanför i digitalt samhälle

PRO:s ordförande Curt Persson var den som myntade begreppet ”digitalt utanförskap”. Han anser att skillnaden i tillgång till service kan jämställas med diskriminering.
– Äldre vill kunna leva aktivt, men stängs ute från det. Man kan inte stoppa tekniken, utan bör i stället se till så att de som inte har den får hjälp eller tillgång till den. Jag tycker att det är ett ansvar för samhället att se till att de äldre kan vara med, säger han till UNT.
Curt Persson anser att regeringen bör kräva att kommuner, myndigheter och företag som inte sköter sig ska införa service som även passar äldre.
– Det här är en stor fråga för oss.

Vem ska ta extrakostnaden för att ha kvar ”gammal” service?
– Den får de som har servicen ta. De har ju rutiner sedan tidigare. Det gäller också att tänka efter, innan de genomför förändringar.
PRO hoppas, enligt Curt Persson, att efter sommaren få träffa regeringen om detta.
Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos it-minister Anna-Karin Hatt, säger till UNT att det är upp till varje myndighet att se till att dess verksamhet är tillgänglig på bästa sätt. Henrik Hansson tror inte att det har blivit sämre service till folk som saknar datorer.
– Jag ser det inte som ett faktiskt problem i dag, säger han.
Han menar att oron beror på att de som kan hantera datorer får snabbare och enklare service, medan de övriga får kämpa på som förr med personliga besök eller telefon.
– Då får man en relativ försämring som man upplever som ett problem.
Enligt Henrik Hansson är regeringens recept främst att sprida datoranvändningen.
– Vi vill få fler digitalt delaktiga.

Uppsala kommun har bestämt att e-tjänsterna ska byggas ut. Informationschefen Lena W Jansson har ett övergripande ansvar för processen.
– Normen är att allt ska kunna göras digitalt, men det kommer att ta tid. De som inte har dator måste fortfarande kunna utföra tjänsterna, där måste vi vara vaksamma. Vi har inga ambitioner att utestänga någon, men jag vågar inte ge garantier för att ingen kommer i kläm, säger hon.
Ska kommunen spara pengar genom fler e-tjänster?
– Vi kan spara resurser så att vi kan jobba med andra saker. Och vi kan ha bättre fokus på stöd till dem som behöver hjälp.
Karl Erik Olsson, ordförande för pensionärsorganisationen SPF, har mest riktat in sig mot bankernas service och priset de tar för att betala räkningar.
– De tar ut en oskälig kostnad för att betala fakturor över disk, säger Karl Erik Olsson, som hittills inte fått löften om prissänkningar.

På Swedbank kostar det 150 kronor att betala en räkning över disk via bankgiro eller plusgiro. Den som är ”nyckelkund” har rabatt och betalar 50 kronor.
Enligt Swedbanks presschef Anna Sundblad går det att lokalt komma överens om lägre pris än 150 kronor även för andra än nyckelkunder, exempelvis mellan banken och en organisation.
Sådana rabatter finns inte i Uppsala, enligt Lars-Göran Karlsson, chef för Swedbanks kontor i staden. Han vill i stället hjälpa dessa kunder till alternativ som autogiro eller att betala med girokuvert.

Vad brukar de som är oroliga undra mest över?
– Den vanligaste frågan är om man måste ha internetbank. Man ska inte negligera kundernas oro över utvecklingen i samhället. De som är oroliga råder vi att komma in och diskutera frågorna. Bara för att det kommer nya saker försvinner ju inte de gamla.