Elsa i Uppsala är en av de kvinnor som våldtagits av personal i hemtjänst. Hennes berättelse i UNT har fått enormt genomslag i hela landet.
Gällivare, 2024: "Brukare uppger att hen har blivit våldtagen under natten. Händelse polisanmäldes".
Vänersborg, 2024: "Brukare beskriver hur hen blivit utsatt för sexuellt övergrepp av en anställd och har känt stark rädsla".
Från Malmö till Kiruna, i Bålsta, Piteå, och Örnsköldsvik. Runt om i Sverige har äldre personer med omsorg ofredats sexuellt, ibland till och med våldtagits, av personer som ska vårda och ta hand om dem.
Det här avslöjar en genomgång UNT gjort av anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
I exempelvis Ljusdal ska en medarbetare ha blottat sig för en boende och "låtit kund ta honom på intima delar”, enligt anmälan.
UNT har också berättat om Östhammars kommun där en kvinna, enligt kommunens anmälan, upplever sig ha utsatts för en våldtäkt i samband med tvättning.
De senaste fem åren, från 2019 till dags dato, har cirka 45 anmälningar (se och klicka i kartgrafiken) gjorts om att personal på något sätt misstänks ha sexuellt ofredat en äldre.
UNT har bara tagit del av den första, mer kortfattade anmälan av händelserna, inte de fördjupade utredningar som följer. Men redan i dessa pekas i flera fall brister ut i kommunernas agerande och rutiner.
Som i Östersund. Där anmäls 2023 att en äldre på ett korttidsboende utsatts för trakasserier och övergrepp av en medarbetare vid två tillfällen. Men när offret valde att anförtro sig till en annan i personalen hände ingenting. I stället upplevde den äldre sig ifrågasatt. Tio månader senare rapporteras övergreppet. Medborgaren har "mått extremt dåligt över händelsen och uttrycker oro, ångest och skam och känslan av att inte bli tagen på allvar", skriver Östersunds kommun i sin anmälan.
Östersunds kommun är en av dem som anmält sexuella kränkningar inom äldrevården till Ivo.
I en del fall har övergreppen tagits upp av lokala medier, men aldrig blir det en nationell angelägenhet – före fallen i Uppsala med Elsa och "Siv". Och Uppsala skiljer ut sig i materialet med fyra anmälningar sedan 2019. Tre av dem rör de fall som UNT uppmärksammat i höst: Elsa, "Siv", och händelserna inom privata Förenade Care där en anställd åtalats misstänkt för flera fall av våldtäkt, grova sexuella ofredanden och kränkande fotografering. Det fjärde fallet gäller händelser några år tillbaka. En anställd vid ett äldreboende ska då ha gjort ett sexuellt närmande mot en boende.
"Siv" är en av de kvinnor i Uppsala som våldtagits av hemtjänstpersonal. Uppsala utmärker sig i mängden anmälningar om sexövergrepp i äldrevården de senaste åren.
I några fall har personer ställts inför rätta och dömts. Ett sådant handlar om småländska Vimmerby där en man 2021 dömdes till flera års fängelse för våldtäkt och kränkande fotografering. Hans offer fanns i hemtjänsten där han arbetade.
Ett annat omskrivet fall gäller våldtäkt inom hemtjänsten i Piteå 2021, där en man dömts till fyra års fängelse för våldtäkt på en 90-åring. Medarbetaren ska bland annat ha tvingat till sig oralsex, enligt domen.
En dag 2023 är en äldre i Örnsköldsviks hemtjänst mycket ledsen och nedstämd, när personalen kommer. Brukaren berättar att en hemtjänstpersonal vid minst två tillfällen tvingat hen att utföra sexuella handlingar.
I höst har regeringen fått en kartläggning på sitt bord av kunskapsläget i kommuner och regioner om våldet mot äldre. Utredare på Jämställdhetsmyndigheten har bland annat synat just kommunernas så kallade Lex Sarah-anmälningar, även för andra övergrepp än sexuella. Totalt 82 stycken.
– Det är såklart förfärlig läsning. Och vi slås av hur litet fokus det är på dem som utsatts, säger Catarina Gustafsson, en av utredarna bakom rapporten.
"Det är såklart förfärlig läsning. Och vi slås av hur litet fokus det är på dem som utsatts", säger utredaren Catarina Gustafsson om den genomgång hon gjort av 82 anmälningar till Ivo, om våld mot äldre.
Utredningarna ska förvisso handla om vad kommunerna ska göra framåt för att undvika att det här händer igen. Men ofta andas de en slags beröringsskräck inför det hemska de äldre utsatts för, när våldet istället kallas för allvarliga "händelser" eller "incidenter". Effekten blir att den som utsatts, människan, inte står i centrum.
– Man glömmer att någon kan ha utsatts för ett grovt brott, säger Catarina Gustafsson.
– Det står på sin höjd meningar som: "Vi tittade till henne dagen efter, hon verkade lugn", men saknas beskrivningar av någon längre uppföljning av hur den utsatta mår, och sällan redovisas stödåtgärder, säger Eva-Maria Ambesjö, den andra utredaren bakom rapporten.
UNT har i höst granskat Uppsala kommuns hantering av Elsa, som våldtogs av en hemtjänstman. I den fördjupande utredningen av hennes fall har Elsa själv inte hörts. Hon har heller inte fått läsa det som handlar om henne själv. Skälet har sagts vara sekretess.
"Oavsett om det har gjorts tio eller nittio anmälningar är det en mängd som är alldeles för hög", säger Eva-Maria Ambesjö är utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.
Catarina Gustafsson och Eva-Maria Ambesjö vill inte uttala sig om enskilda fall, eller kommentera kring om det är enkelt att begå brott i hemtjänsten.
– Men oavsett om det har gjorts tio eller nittio anmälningar är det en mängd som är alldeles för hög. Att någon utsätts av personal borde aldrig ske, säger Eva-Maria Ambesjö.
Och antalet anmälningar till Ivo är inget facit på hur ofta äldre utsätts, framhåller hon. För bara när det finns en brist i verksamheten görs en anmälan dit och många fall stannar därför hos kommunerna. Det finns alltid fler händelser än vad som når Ivo.
En äldre i Östhammars kommun har berättat om en händelse där hon upplever sig ha utsatts för en våldtäkt i samband med duschning.
I kartläggningen har anställda inom äldrevården runt om i Sverige intervjuats. Där har det blivit tydligt att ofredanden och våld mot äldre inte varit ett prioriterat ämne.
– "Äntligen", säger de till oss, "äntligen pratar vi om våldet mot äldre". Personal har också reflekterat över att de sällan gör polisanmälningar, fast de borde ha gjort det, säger Eva-Maria Ambesjö.
En slutsats i utredningen är att det finns stora kunskapsluckor hos personalen när det gäller hur man ska agera på signaler och larm om våld och övergrepp.
– Det är oroväckande få som ens vet om det finns en rutin för hur man ska göra om man får sådana signaler. Här behövs lättillgängliga utbildningsinsatser, men det är en utmaning att få till i en mycket hårt pressad arbetsvardag, säger Catarina Gustafsson.
Det här är något som berörs i flera av de anmälningar UNT läst.
Det finns stora kunskapsbrister hos personalen när det gäller
hur man ska agera vid signaler om missförhållanden, eller om det ens finns rutiner för det, visar en ny rapport.
I utredningen lyfter de fram faktorer som ökar tryggheten, som en fast omsorgskontakt, som man litar på. Men också att kommunens personal, som biståndshandläggaren, kontinuerligt ställer frågor om våld.
– Ju oftare man pratar om det, desto lättare blir det att berätta, säger Catarina Gustafsson.
Något annat de pekar på är att civilsamhället kan spela en roll, exempelvis genom de "tantjourer" som startats på en del platser. Dit kan äldre vända sig och prata med någon i sin egen generation.
"Vi behöver utmana vår bild av var sexualbrott sker och mot vem", säger Johanna Lätth, forskare, psykolog och expert på sexbrott.
Samhället har inte velat inse att våra äldre utsätts för sexbrott och vi behöver utmana vår bild av var sexualbrott sker och mot vem. Det sade forskaren och psykologen Johanna Lätth i en intervju i UNT tidigare i höstas.
Catarina Gustafsson delar bilden: Samhället har haft skygglappar på sig.
– Att sådant här händer känns otänkbart. Så vi har en hel del att göra. Men engagemanget är stort och det finns fina initiativ.