Malin Le Moine har stor erfarenhet inom vården. I 25 år har hon jobbat som sjuksköterska, varav fem har varit inom psykiatrin.
Specialistsjuksköterskan Malin Le Moine ska precis inleda sitt kvällspass på larmcentralen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Den sprillans nya reflexförsedda ambulansbussen står redo för utryckning i ambulanshallen. Men detta är inte vilken ambulans som helst, utan en PAM-ambulans – en prehospital akutpsykiatrisk mobil enhet – som skickas ut när någon ringer 112 med anledning av allvarlig psykisk ohälsa.
– Det kan handla om suicidhot, psykoser, eller folk som ringer in och mår väldigt, väldigt dåligt, säger Malin Le Moine, som har jobbat som specialistsjuksköterska inom psykiatrin i fem år och nu jobbar på PAM-enheten.
I Uppsala har PAM-enheten varit i drift sedan september. Tidigare var det den vanliga ambulansen eller polisen som ryckte ut på dessa larm, men det blir det alltså ändring på nu.
– Vi har en specialistkompetens inom psykiatri som både polis och ambulanssjuksköterskor saknar. Därför kan vi ge ett annat bemötande samt ge vård och göra bedömningar på plats hos patienten, menar Malin Le Moine.
Fordonet är basutrustat med bland annat mediciner, men till skillnad från en vanlig ambulans är den inredd mer som en vanlig bil och saknar bår. Den saknar även blåljus och måste följa hastighetsgränser. Detta gör att framkörningstiden till patienterna blir längre.
– Om det är akut åker en vanlig ambulans som kan hinna före också ut och om vi bedömer att det finns en risk för vår säkerhet skickas polisen, säger Malin Le Moine.
Psykiatriambulansen saknar bår, men är basutrustad med bland annat olika mediciner. Blåljus har den dock inte, utan måste följa samma trafikförordningar som alla andra.
PAM-ambulanser finns redan på flera platser runt om i Sverige. Från och med slutet av oktober har en specialistsjuksköterska i psykiatri också en samverkande funktion vid det inkommande 112-samtalet. Det blir Akademiska sjukhuset i Uppsala först med i hela Sverige.
När Malin Le Moine inte är ute på utryckning sitter hon på larmcentralen ett par trappor upp och assisterar larmoperatörerna med att ta emot samtal.
Psykiatriambulansen, eller PAM-enheten, är en hybridbil av märket Volkswagen och har varit i bruk i Uppsala sedan i september.
En av dem är Kristian Lindström, som dessutom är ambulanssjuksköterska. För honom har införandet av PAM-enheten och den samverkande funktionen inneburit en stor hjälp, både som larmoperatör och som ambulanssjuksköterska.
– Vi kan lite om mycket, men vi saknar den spetskompetens som PAM-enheten tillför, förklarar han.
Att ha psykiatrisk kompetens närvarande på larmcentralen underlättar, menar han.
– Det kan vara komplexa samtal om hot och suicid. Till slut kan man som larmoperatör uppleva att man får slut på frågor vid dessa ofta mycket långa samtal. Då är det en stor hjälp att ha en specialist inom psykiatri bredvid som kan ställa de djupare frågorna, förklarar han.
Uppe på larmcentralen har Malin Le Moine en rådgivande roll när larmoperatör Kristian Lindström tar emot samtal från människor i behov av psykiatrisk vård. Malins stöttning innebär också att samtalen går fortare, vilket gör att fler kan få hjälp snabbare.
Av de 50 000 samtal som larmcentralen tar emot varje år är 6 till 8 procent av psykiatrisk karaktär.
– Att vi får det extra stödet känns välbehövligt. Vi får in samtal som dessa nästan dagligen, menar Kristian Lindström.
I nuläget har specialistsjuksköterskorna främst en rådgivande funktion, men i början av nästa år hoppas man på att de ska kunna ta emot samtal på egna hand.
Bara minuter efter att Malin påbörjat sitt pass inkommer kvällens första larm.
– Det känns jättekul att få sätta igång med det här. Jag har gått och längtat efter detta och hoppas att vi ska kunna erbjuda patienterna bättre vård. Många vet ännu inte om att vi finns och blir positivt överraskade när det är vi som kommer fram, säger Malin Le Moine.