Akut brist på flyktingbostäder
Bristen på bostäder för nyanlända flyktingar i Uppsala är akut. Till följd av bostadsproblematiken har kommunen de senaste åren tagit emot betydligt färre flyktingar än vad som avtalats med Migrationsverket.
Via utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) har Uppsala kommun tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot en kvot på 542 flyktingar per år. Men under flera år har den kvoten långtifrån fyllts. I fjol tog kommunen totalt emot 366 personer och motsvarande siffra för år 2007 var 284 flyktingar. Kommunfullmäktigeledamoten Jeannette Escanilla (V) lade tidigare i år fram en motion för att uppmärksamma frågan, som kommer att tas upp för diskussion i fullmäktige i slutet av september.
- Skulle det finnas fler bostadsplatser i Uppsala, så skulle det inte vara några problem att fylla kvoten. Med närheten till Stockholm och en god arbetsmarknad betraktas Uppsala som en mycket populär kommun att flytta till, säger Ulla Blom Ivarsson, planeringssekreterare på Migrationsverket.
Men de senaste två åren har Migrationsverket, med hänvisning till den svåra bostadssituationen, knappast kunnat anvisa några flyktingar alls till Uppsala. De flesta flyktingar som ändå tagits emot av kommunen de senaste åren är de som lyckats med att skaffa sig ett boende på egen hand, inte sällan ett andrahandsboende hos någon bekant. Bostadsbristen, i kombination med svårigheter hos gymnasieskolan att erbjuda lämplig skolplacering, har även försvårat för kommunens mottagning av ensamkommande barn och ungdomar.
Enligt Gun Eldståhl, enhetschef på kommunens introduktionsenhet, har bostadsproblemen förvärrats ytterligare sedan det blev klart att de cirka 50 genomgångsbostäderna i Storvreta - som kommunen hyrt för ändamålet sedan 1989 - stängs till årsskiftet. Bolaget som äger bostäderna har sagt upp avtalet, och kommunen tittar nu på möjliga lokaliseringar för en liknande bostadslösning.
-Det innebär att vi nu inte heller har möjlighet att lösa akuta boendesituationer genom att kunna ge tillfälligt tak över huvudet. Frågan om boende har blivit den dominerande frågan som överskuggar allt annat arbete för oss, säger hon.
Mohamad Hassan (FP) ordförande i UAN, säger att det framför allt är större lägenheter till barnfamiljer som saknas.
-Vår utgångspunkt är att ha en solidarisk flyktingpolitik och ett generöst mottagande. Kvoten av mottagna flyktingar höjdes också efter alliansens valseger 2006. Bostadsbristen utgör ett stort bekymmer, men den är ju ett problem även för andra medborgare i Uppsala, säger han.
I ett yttrande till den nu aktuella motionen menade UAN att det låga antalet nya flyktingar i Uppsala även kan bero på att de i högre grad söker sig till andra orter, där släktingar och landsmän redan har etablerat sig.
- De enskilda individerna bestämmer själva vart de vill bo. Vi kan givetvis inte tvinga någon att bosätta sig här om man inte vill, säger Mohamad Hassan.
Tillsammans med socialtjänsten har kommunens flyktingmottagning tillgång till ett antal gemensamma lägenheter, men hittills har Socialtjänsten haft behov av att utnyttja hela beståndet. Enligt ett förslag till Kommunstyrelsen kommer nu utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, i linje med den redan pågående översynen av den bostadssociala situationen i kommunen, få i uppdrag att med andra berörda nämnder undersöka hur fler lämpliga bostäder ska kunna göras tillgängliga för mottagning av flyktingar.
- Det här är ingenting vi kan lösa över en natt. Men bland annat tittar vi nu på om vi kan frigöra lägenheter som har tilldelats tidigare flyktingar. Många av dem har nu etablerat sig väl och skulle i så fall kunna erbjudas alternativa boenden. Det handlar i detta fall om cirka 600 bostäder, säger Mohamad Hassan.
Så jobbar vi med nyheter