I maj 2021 fick åklagaren Anna Arnell ansvar för en utredning som skulle bli den största hon någonsin haft.
Stockholm i maj 2021. På Hantverkargatan 25, adressen för Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, arbetar kammaråklagaren Anna Arnell. Den här majdagen blir hon oväntat inkallad till ett möte som omges av stor sekretess. Det som ska diskuteras är så hemligt att hon blir tillsagd att inte ta med sig mobilen.
Ungefär samtidigt sker liknande snabbt sammankallade möten, i en rad länder på tre kontinenter. Under sammankomsten på åklagarnas kontor i Stockholm informeras Anna Arnell om planerna för en händelse som kommer att slå ner som en bomb och skapa rubriker runt om i världen.
Foto från en FBI-relaterad insats i Florida 2021.
Men för att förstå bakgrunden förflyttar vi oss först till USA och år 2018. FBI brottas med problemet att kriminella kommunicerar via telefoner som är så hårt krypterade att de inte kan avlyssnas av polisen. Men inom FBI knäcks en djärv idé. Varför inte skapa en fejkad "krypterad" teletjänst, lura kriminella att använda den och sedan ta del av deras samtal och meddelanden i realtid?
FBI:s högkvarter i Washington.
FBI får korn på en person som kan passa för uppdraget. Det rör sig om en man som utvecklat krypterade teletjänster åt kriminella organisationer i flera länder och som nu riskerar att dömas för brottet.
FBI erbjuder mannen strafflindring mot att han utvecklar den fejkade krypterade teletjänst som finns på förslag. Han nappar och skapar en kommunikationsplattform som döps till Anom. I mannens uppdrag åt FBI ingår även att övertyga kriminella nyckelspelare om att polisen aldrig kan knäcka krypteringen och att det är värt att köpa in Anom-telefoner.
Anom skapades av FBI. Tillslaget mot Anom-användarna fick namnet operation Trojan Shield.
Ryktet om Anoms höga säkerhet sprider sig snabbt och våren 2021 används telefonerna av 12 000 kriminella i drygt 300 brottsnätverk runt om på jorden. Än så längre är brottslingarna ovetande om att FBI bildligt talat hänger över axeln på dem när de använder sina mobiler.
Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet arbetar ofta med stora brottsutredningar.
Vi återvänder till Stockholm och den där majdagen 2021 när åklagaren Anna Arnell blir inkallad till mötet på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Hon får då för första gången höra talas om Anom och den sensationella nyheten att FBI är på väg att sätta fast mängder med grovt kriminella. På mötet deltar även en polis från Uppsala.
FBI, Federal Bureau of Investigation, är en del av USA:s justitiedepartement.
– Vi kände att det var "Once in a lifetime". Det var upplevelsen av att vara med om något väldigt stort, säger Anna Arnell.
Hon får veta att det inom kort ska ske polistillslag mot Anom-användare i en rad länder. Det handlar om världshistoriens största aktion mot organiserad brottslighet.
Ledarna i Gottsundanätverket uppges ha haft något av en kamratgemenskap och i chattarna skickade de ofta hjärtan till varandra.
Anna Arnell får ansvar för utredningen av en stor knarkhärva med flera Uppsalabor inblandade. Det rör ett ärende som polisen arbetar med sedan flera månader, fast utan att ha hela bilden klar för sig.
Genom traditionellt polisarbete som spaning och telefonavlyssning har stora mängder narkotika redan tagits i beslag under 2020 och 2021 i bland annat Uppsala. Men viktiga delar i utredningen saknas, framför allt identiteten på de som sitter i toppen på organisationen. Polisen vet att hundratals kilo narkotika smugglas till Sverige av Uppsalaligan, men man vet inte vilka huvudmännen är.
Gottsundanätverket
Men när att analytiker fått granska chattar från Anom förändras allt detta i ett slag. I chattarna står visserligen inte namnen på de som styr verksamheten men utifrån olika uppgifter i meddelandena har analytikerna kunnat sluta sig till vilka de är.
Nu börjar det alltså bli dags att gripa Anom-användarna runt om i världen. För att de inte ska hinna varna varandra och undanröja bevis måste alla tillslag ske vid ett och samma tillfälle. Poliser och åklagare i 16 länder gör sig i tysthet redo att agera.
Polis i Spanien griper en Anom-användare 2021.
Anna Arnell får veta att det endast återstår en vecka tills den gemensamma aktionen ska ske i Europa, USA och Australien. Plötsligt blir det bråttom.
– 30-40 poliser kallades in för tillslag i bland annat Uppsala. De fick inte veta något om Anom, bara vilka personer de skulle gripa, berättar hon.
Polisens spaningsbild mot en 33-årig Uppsalabo i Gottsundanätverket. Han dömdes i tingsrätten till drygt sex års fängelse.
Några av toppfigurerna i Uppsalahärvan finns i Spanien och förberedelser för att gripa dem pågår sedan en tid. Bland annat har svenska poliser flugits ner till Spanien för att vara med vid tillslagen.
Men för att arrestera dem måste det först finnas häktningsbeslut från en svensk domstol. Vid åttatiden på morgonen den 7 juni 2021, dagen för tillslaget, begär Anna Arnell att Uppsala tingsrätt ska häkta några av härvans centralfigurer i deras frånvaro. Efter att domstolen klubbat häktningsbesluten tar det bara timmar innan gripandena genomförs.
På morgonen den 7 juni 2021 beslöt Uppsala tingsrätt att personer i ligan skulle häktas i sin frånvaro. Bara timmar senare greps de i Spanien.
Vad insatserna kommer att ge är vid den tidpunkten oklart. Fångas personerna bärandes på Anom-mobiler är det givetvis ett plus, då får de ju svårt att hävda att de inget har med Anom att göra.
– Det var väldigt spännande och det visade sig att några av personerna i Spanien greps med sina Anom-telefoner, säger Anna Arnell.
"Personerna i nätverket använde chattarna ungefär som jobbmail", säger Anna Arnell.
Det blir en hektisk dag för åklagaren i Stockholm.
– Det var ju tillslag även på flera platser i Sverige. Telefonen ringde, ringde och ringde.
Under Anom-tillslaget frihetsberövades 800 personer i olika brottsutredningar i de inblandade länderna. I Uppsala greps ett tiotal misstänkta med kopplingar till den stora knarkhärvan. Efter gripandena inleddes en stor utredning mot personerna i vad som kom att kallas Gottsundanätverket.
Personer från Gottsundanätverket på en bild tagen i Gottsunda centrum.
Sedan tidigare hade ju Uppsalapolisen redan gjort en rad knarkbeslag mot personer som misstänktes vara inblandade i Gottsundanätverket. Tack vare Anom fick nu polisen ett slags facit. Utifrån vad som skrevs i chattarna kunde de följa hela brottsförloppen, från planeringen till insmugglingen och mottagandet av olika knarkpartier i bland annat Uppsala.
Poliser i San Diego, USA, presenterade i juni 2021 resultatet av tillslagen mot personer som använt Anom. Bland annat beslagtogs 32 ton narkotika. Insatsen kallades Operation Trojan Shield.
I och med att huvudmännen kunde knytas till Anom-telefonerna gick det dessutom att se vilka som låg bakom det hela.
Ett exempel där polisen gjort tillslag innan Anom-avslöjandet men fick facit i efterhand gäller ett kokainparti som hittades i Nyby i Uppsala i februari 2021. Genom bland annat spaning hade polisen spårat upp de misstänkta. När polisen fick tillgång till Anom-chattarna några månader senare kunde de se att planeringen för insmugglingen av just det kokainpartiet hade startat i januari 2021.
Ett parti på 261 kilo cannabis som stoppades av tullen i Österrike i april 2021.
I en chatt skrev då en centralfigur i Gottsundanätverket till en av topparna att det gick att ordna en transport med 13 kilo kokain till Sverige. Gatupriset på den mängden kokain var runt tio miljoner och de båda huvudmännen enades om att de skulle göra "en bra hacka".
I lastbilen fanns 13 kilo kokain. Till vänster polisens spaningsbild. Till höger bild som en 23-årig Uppsalabo skickade via Anom till en ledare i ligan.
Av chattarna framgick att kokainet gömdes i en lastbil som kördes från Holland till Rotebro nära Stockholm. En 23-årig Uppsalabo i nätverket fick i uppdrag att hämta kokainet. Under bilresan mot Rotebro instruerades och peppades han i realtid av en av gängledarna som satt i Spanien: "Åk nu", "Kör på lite om det går", "Du är bäst", skrev ledaren till 23-åringen och skickade med några hjärtan.
23-åringen på väg att hämta 13 kilo kokain i en lastbil i Rotebro. Han bevakas av polisens spanare.
Väl framme i mot Rotebro visade 23-åringen upp en sedel med ett visst serienummer för chauffören, vilket var tecknet på att knarkpartiet skulle överlämnas. Det hela observerades av Uppsalapolisens spanare.
Kokainpartiet placerades i en lägenhet i Nyby. Följande dag fick en i nätverket en kalldusch när han kom till lägenheten. "Det är en piket (polisbil) utanför porten" skrev han på Anom till en ligaledare i Spanien och meddelade kort senare: "Det är över".
Gottsundanätverket
Det stod klart för ligan att man fråntagits kokain för miljoner och besvikelsen var svår. "Jag vill dö", skrev en av de inblandade. "Vi är knullade", tillade en annan.
23-åringen som hämtat knarket i Rotebro greps i Gränby och fick då en chock. En polis uppgav i ett PM att 23-åringen började skaka i hela kroppen och "det tar några minuter innan han lugnar sig tillräckligt för att prata med mig".
En 23-årig Uppsalabo visade upp den här sedeln för en lastbilschaufför som tecken på att han skulle motta 13 kilo kokain.
Det här var en insats i mängden där polisen först gjorde beslag och senare kunde se hela upplägget i Anom-chattarna. På samma sätt var det i bland annat de här fallen:
- December 2020 i Björklinge. Där tog polisen bland annat sju kilo kristall, tio kilo cannabis och två handgranater.
- Februari 2021 i Gränby. Beslag av fem kilo cannabis och två pistoler.
- Maj 2021 i Sala Backe. 93 kilo amfetamin och tio kilo kristall.
- Juni 2021 i Rosendal. Åtta kilo amfetamin och ett kilo kristall.
- Juni 2021 i Stenhagen. Fem handgranater och ett hekto cannabis.
I den här transporten som kopplats till Gottsundanätverket tog Tullen i Malmö 60 kilo amfetamin i januari 2021.
Utredningen av Gottsundanätverket omfattar runt en halv miljon Anom-meddelanden. Enligt förundersökningen hanterade ligan ungefär ett ton knark men drömmen om att tjäna mycket pengar gick upp i rök. Polisen slog till gång på gång till gängmedlemmarnas växande frustration och plockade ifrån dem knark för 110 miljoner kronor. Totalt beräknas de bara ha tjänat fyra miljoner.
23-åringen från Uppsala dömdes av tingsrätten till fängelse i drygt sex år.
Många kriminella ligaledare driver sina kumpaner med hot och våld. Gottsundanätverket däremot framstår som något av ett kompisgäng som gick på krogen och reste på "semester" tillsammans. De inblandade arbetade hårt med sina knarkaffärer och verkar ha hållits samman av kamratanda snarare än rädsla.
Personer ur Gottsundanätverket på ett krogbesök. Flera av dem på bilden är nu dömda till långa fängelsestraff.
– De kunde skriva i chattar att de älskade varandra. När narkotika tagits i beslag beskrev de sina tankar och uppmanade varann att kämpa vidare, berättar Anna Arnell.
Efter ett års arbete, då Anna Arnell levt med utredningen i stort sett dygnet runt, kunde hon i maj 2022 lämna in 13 stämningsansökningar mot 17 personer i nätverket och en förundersökning på cirka 15 000 sidor.
93 kilo amfetamin som beslagtogs i Sala Backe i Uppsala i maj 2021.
Rättegången pågick sedan mellan maj och november 2022 och blev därmed en av de allra längsta i Sverige det året.
– Vi klev in i rättssalen när träden knoppades och gick ut när det var snö i luften. Det var en ansträngande period eftersom jag var tvungen att vara så fokuserad hela tiden, säger Anna Arnell.
Personer i nätverket har dömts för att ha hanterat handgranater som hittades i Stenhagen.
I januari 2023 dömde Uppsala tingsrätt tio personer i nätverket. Tingsrätten slog fast att det varit fråga om allvarlig brottslighet som pågått i olika delar av landet i en närmast företagsliknande struktur där olika personer haft olika roller.
Tommy Andersson, ledare för Gottsundanätverket, dömdes av Uppsala tingsrätt till fängelse i tolv år och två månader.
Den utpekade ledaren 44-årige Tommy Andersson från Gottsunda fälldes mot sitt nekande. Han fick det längsta straffet, drygt tolv års fängelse. Domstolen skrev att Tommy Andersson "har varit mycket aktiv och drivande i verksamheten och kan liknas vid en huvudman". Enligt rätten hade han fått en stor del av vinsten och "skyddat sig själv genom att utnyttja andra för den fysiska hanteringen av narkotikan".
Åklagaren Anna Arnell arbetade ett år med utredningen och ägnade sedan ett halvår åt att driva målet under rättegången.
Anna Arnell konstaterar att arbetsinsatsen bromsat inflödet av knark till Sverige.
– Tack vare polisens beslag förhindrades att narkotika värd 110 miljoner kronor kom ut i missbrukarledet. Det känns mycket tillfredsställande, summerar hon.