I gÄr berÀttade UNT om ett vÄldtÀktsÀrende i Uppsala dÀr en man haft sex med en mycket berusad kvinna. Trots vittnesuppgifter om att kvinnan grÄtit och sagt nej friades mannen av tingsrÀtten.
Den som Ätalas för vÄldtÀkt har goda chanser att slippa straff. UngefÀr en av tre vÄldtÀktsÄtalade frias efter rÀttegÄngen. Det Àr betydligt mer Àn vid annan typ av brottslighet dÄ i snitt bara en av 20 blir frikÀnd.
UtifrÄn siffrorna drar en del slutsatsen att rÀttsvÀsendet ser lÀtt pÄ vÄldtÀkter. Men Annika Bokefors, kammarÄklagare i Uppsala, betonar att polis och Äklagare tar brotten pÄ högsta allvar.
â Som Ă„klagare fĂ„r jag bara vĂ€cka Ă„tal om jag tror att det kan bli en fĂ€llande dom. Den stora andelen friande domar i vĂ„ldtĂ€ktsmĂ„l talar för att vi inte Ă„talar alltför sĂ€llan.
Av de anmÀlningar som gjorts de senaste Ären i riket som helhet har i genomsnitt 94-96 procent inte lett till att nÄgon gÀrningsman straffats.
â De allra flesta anmĂ€lningar resulterar i en förundersökning med mĂ„nga utredningsĂ„tgĂ€rder men vĂ„ldtĂ€kt Ă€r ett svĂ„rutrett brott. Vi lĂ€gger ner mycket tid och arbete pĂ„ de hĂ€r utredningarna men det kan Ă€ndĂ„ vara besvĂ€rligt att nĂ„ hela vĂ€gen till Ă„tal.
â Oftast saknas vittnen och ord stĂ„r mot ord. I sĂ„dana fall kan det vara mycket svĂ„rt att styrka brott och dĂ„ gĂ„r det inte att vĂ€cka Ă„tal, sĂ€ger Annika Bokefors.
Vid sidan av dessa fall finns enligt henne en mindre andel som inte gÄr att arbeta vidare med av bland annat de hÀr orsakerna:
* Lagens krav pÄ att offret ska ha utsatts för vÄld, hot och tvÄng eller varit i en utsatt situation Àr inte uppfyllda.
* Det gÄr inte att hitta nÄgon gÀrningsman.
* En anmÀlan görs av nÄgon utomstÄende men brottsoffret vill inte medverka i utredningen.
Att det ibland inte finns synliga skador trots förekomst av tvÄng kan ha en begriplig förklaring.
â En naturlig reaktion hos den som utsĂ€tts för vĂ„ldtĂ€kt Ă€r att förhĂ„lla sig passiv. Det kan medföra att det inte hittas fysiska skador pĂ„ kvinnans kropp, pĂ„pekar Annika Bokefors.
Hon kan inte se vad polis och Äklagare skulle kunna göra för att fler anmÀlningar ska resultera i fÀllande dom.
DÄ innebÀr det att vi fÄr leva med statistiken som den ser ut idag?
â Jag tror det Ă€r svĂ„rt att komma mycket lĂ€ngre Ă€n vad vi gör. Ăven med Ă€ndrad lagstiftning kan det bli besvĂ€rligt att bevisa vad som faktiskt hĂ€nt, svarar Annika Bokefors.
Regeringen har tillsatt en kommitté som ser över lagen om vÄldtÀkt. I uppdraget ingÄr att undersöka varför sÄ fÄ anmÀlningar leder till Ätal samt att ge förslag pÄ lagÀndringar.
Kommittén funderar pÄ om en bestÀmmelse om oaktsamhet ska införas. Idag tar lagen sikte pÄ om den misstÀnkte förstÄttatt offret inte velat ha sex.
Införs ett lagkrav pÄ oaktsamhet görs en bedömning om den misstÀnkte borde ha förstÄtt att offret inte ville. DÄ vÀgs alla omstÀndigheter samman, till exempel hur berusad kvinnan varit. Om mannen borde ha insett att kvinnan knappast velat medverka till sex kan mannen dömas för vÄldtÀkt.
â Införs en sĂ„dan bestĂ€mmelse skulle kraven för en fĂ€llande dom inte bli lika höga som idag, sĂ€ger lagmannen Mari Heidenborg som Ă€r ordförande i sexualbrottskommittĂ©n.
Hon tror dock inte att en oaktsamhetsregel skulle omfatta nÄgon större del vÄldtÀktsanmÀlningarna.
â Men den skulle kunna tillĂ€mpas pĂ„ en del fall som uppmĂ€rksammats i media dĂ€r gĂ€rningsmannen friats pĂ„ grund av han inte bedömts ha haft uppsĂ„t att vĂ„ldta kvinnan.