Akademikerbarn har oftare ätstörningar
Många sjukdomar är betydligt vanligare i socialt utsatta än i välsituerade grupper, men med svåra ätstörningar kan det vara precis tvärtom. Ätstörningar som lett till vård på sjukhus drabbar mycket oftare kvinnor som har höga betyg och kommer från akademikerhem.
- Våra resultat talar för att höga prestationskrav, både från omgivningen och från flickorna själva, kan vara viktiga faktorer bakom uppkomsten av svåra ätstörningar hos unga kvinnor, säger doktoranden Jennie Ahrén-Moonga Karolinska institutet och Centret för forskning kring ojämlikheter i hälsa, CHESS.
Av de drygt 13 000 kvinnliga barnbarnen i studien utvecklade 55 så svåra ätstörningar någon gång efter 12 års ålder att de en eller flera gånger blev inlagda på sjukhus. I hälften av fallen var deras diagnos självsvältsjukdomen anorexia nervosa. När forskarna granskade olika bakgrundsfaktorer fann de tydliga samband mellan föräldrarnas och morföräldrarnas utbildning och risken för att insjukna och bli inlagd på sjukhus för någon svår ätstörning.
Så svåra ätstörningar var mycket vanligare bland kvinnor vars föräldrar eller morföräldrar, i synnerhet mormödrar, hade akademisk utbildning än bland kvinnor vars föräldrar och morföräldrar bara genomgått folk- eller grundskolan.
Frågan om varför svåra ätstörningar är så mycket vanligare bland kvinnor från akademikerfamiljer kan den nya studien inte besvara.
- Vi tror definitivt inte att föräldraskapet systematiskt fungerar sämre i akademikerfamiljer. Men vi kan ändå inte utesluta att bristande tid och engagemang under känsliga perioder i barnens liv kan ses som en riskfaktor för en ätstörning, säger Jennie Ahrén-Moonga.
I studien fann forskarna också att sjukhusvård på grund av svåra ätstörningar var flerdubbelt vanligare bland kvinnor som hade höga betyg när de gick ut nian än bland kvinnor med låga slutbetyg från grundskolan.
- Det talar för att högt ställda ambitionskrav på sig själv, inte bara kraven från andra, kan vara en faktor som kan bidra till uppkomsten av ätstörningar, säger Jennie Ahrén-Moonga.
Samtidigt understryker hon att svåra ätstörningar är ovanliga. Kvinnorna med svåra ätstörningar utgjorde mindre än en halv procent av samtliga kvinnor i studien.
Vården av unga kvinnor med ätstörningar har förbättrats under de senaste årtiondena. Men fortfarande finns en grupp som fortsätter att ha svåra och mer eller mindre kroniska besvär långt upp i vuxen ålder. Av dem som insjuknar beräknas cirka hälften ännu inte ha tillfrisknat efter tio år.
Enligt forskarna visar den nya studien att det behövs mer kunskap om bakgrundsfaktorer och familjeförhållanden över flera generationer för att öka förståelsen för uppkomsten av ätstörningar.
- Vi planerar att följa upp våra resultat i större material där även patienter från öppenvården ingår. Först då kan vi avgöra om ätstörningar är vanligare i socialt mer privilegierade grupper eller om det helt enkelt är så att man i dessa grupper söker hjälp i större utsträckning, säger Jennie Ahrén-Moonga.
Den nya studien publiceras i nätupplagan av facktidskriften American journal of epidemiology.
Så jobbar vi med nyheter