Gränby är en av de stadsdelar i Uppsala där socialförvaltningen och andra myndigheter gör extra satsningar för att stötta ungdomar.
I Gränby försöker socialtjänsten hålla koll på ungdomar i behov av stöttning. En insats kan vara nätverksmöten med föräldrar, skolan och andra inblandade.
En som fått en sådan åtgärd är en kille vi kan kalla Ahmet, idag 16 år, som tidigare bodde i Gränby. Ahmet berättar att han som 13-åring började hänga ute på kvällarna till runt klockan 22-23 vilket gjorde hans mamma orolig.
Enligt Ahmet har det alltid gått bra för honom i skolan och han menar att hans kompisarna inte gjorde mer bus än andra. Men senare har han fått höra att en del ansåg att delar av hans umgänge var alltför stökigt.
– Men det var vänner jag varit med i flera år. De skötte sig helt normalt och jag har aldrig fattat vad en del vuxna tyckte var fel på dem, säger Ahmet.
Han berättar att de i kompisgänget då och då stoppades av polisen som ville kolla deras id-kort. Om klockan var mycket kunde polisen ringa hans mamma och berätta att de träffat på honom ute.
"När polisen stötte på mig utomhus sent på kvällarna ringde de ibland min mamma vilket gjorde henne orolig", berättar Ahmed.
Det hela ledde till att han som 14-åring kallades till en träff med socialtjänsten, polisen, skolkuratorn, lärare och mamman.
– Jag tyckte det var konstigt att de ordnade ett möte, för inget speciellt hade hänt. Men jag var ändå intresserad av vad de ville. De sa att det fanns en oro kring vilka jag umgicks med och att de ville sätta in tidiga insatser.
Ahmed talar lågmält och eftertänksamt och är påfallande verbal. Han verkar uppriktigt förvånad över den omsorg som vuxenvärlden visade. Även om han inte kände behov av att sitta i möten tycker han det utmynnade i något positivt.
– Vi gick bland annat igenom vad jag ville göra på fritiden och det ledde till att jag började med en sport som jag brinner för än idag. I och med att jag tränade flera kvällar i veckan kunde jag inte längre hänga ute med kompisarna. Dessutom fick jag hjälp av socialtjänsten att hitta jobb på ferier och helger.
Ahmet var med på flera möten och tycker att det gav en viss självinsikt. En viktig sak var att deltagarna kunde konstatera att hans situation var ganska bra vilket gjorde hans mamma mindre orolig.
Behövs sådana här nätverkssamtal?
– Som grundstöd kan det nog vara bra för en del. Och det är så klart positivt att vuxenvärlden reagerar tidigt om någon är på väg att hamna fel, säger han.
Ahmet siktar idag på ett yrke där han kan hjälpa folk.
– Advokat, säger han. Eller psykolog.