Aggressiv myggart breder ut sig

Varför uppstår plötsligt nya stora populationer av den aggressiva våtmarksmyggan Ochlerotatus sticticus allt längre bort från de områden där den sedan länge varit en återkommande plåga?

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2005-07-26 00:00
— Frågeställningen är befogad, säger Jan Lundström vid Uppsala universitet, vetenskaplig och teknisk ledare för projektet Biologisk myggkontroll i Nedre Dalälven.
Han kommer att ta upp saken på ett forskarmöte i USA i höst, berättar han:
— En tänkbar orsak är klimatförändringar, det vill säga att de extrema växlingarna mellan nederbörd och torka blivit vanligare. Det gynnar den här arten.
Nyligen slog sticticus till i rekordantal i den lilla byn Domta i Enköpings kommun - 89 500 mygg i en fälla under ett dygn.
Domta är fågelvägen beläget drygt fem mil från Nedre Dalälven. Sticticus gav sig till känna första gången i Domta sommaren 2003, liksom i Huddunge norr om Heby där den nyligen med framgång bekämpades med Bti.
— Den här arten kan flyga 1,5 mil. Då den uppträder i extremt stort antal, senast sommaren 2000, söker den nya marker och sprider sig, säger Jan Lundström.

Finns redan i Uppsala
Kan den nå till exempel Uppsala?
— Jag tror att den finns i närheten av Uppsala redan, men i små mängder. Det som krävs för att ett sanitärt problem skall uppstå är att större områden, det handlar om flera hektar, översvämmas regelbundet
Sticticus ägg kan ligga flera år i torka och kläckas när förhållandena blir gynnsamma:
— Det vill säga kraftiga regn eller översvämningar och därpå varm väderlek. I gamla sjöbottnar har den plötsligt uppstått. Karbosjön i Huddunge är ett exempel, säger Jan Lundström.
Mellan ett och två tusen mygg i en fälla på ett dygn i ett område är ofta en gräns för vad folk klarar av att stå ut med. Men, säger Jan Lundström, det beror på vilken myggart det rör sig om, vem man talar med och var någonstans i landet.
— Yngre i södra Sverige har generellt lägre myggacceptans än äldre i norr.

Sprids lätt
Myggen kan också spridas genom att besökare i till exempel Nedre Dalälvsområdet får in den i bilen och tar den med sig hem.
— Är förhållandena gynnsamma på den nya platsen kan den etablera sig där. Men det är ingen vanlig spridningsväg, säger Jan Lundström.
Att larmen från olika platser i Mellan- och södra Sverige blir fler kan också bero på att folk numera känner till forskningsprojektet i Nedre Dalälven genom medierna.
— Kanske har vi haft en underrapportering tidigare? Det är svårt att säga. Det finns inte några äldre uppgifter bevarade på extrema myggsomrar utanför Nedre Dalälvenområdet, säger Jan Lundström.



FAKTA
I Sverige förekommer 47 arter stickmyggor fördelade på sex släkten. Nästan alla dessa arter tar blod från människor och andra däggdjur.
Ochlerotatus sticticus är aggressiv, dagaktiv och lågtflygande. Den dominerar stickmyggsfaunan i Nedre Dalälven där den gynnas av de återkommande översvämningarna av strandmader och lövskogar.
Eftersom sticticus flyger upp till 1,5 mil och kan förekomma i extremt stort antal blir den en plåga för ortsbefolkningen.
I Tärnsjö, Österfärnebo och Huddunge har därför Kemikalieinspektionen gett tillstånd för bekämpning med det biologiska medel Bti som sprids från helikopter och som angriper mygglarvens tarmkanal och dödar den.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!