Dagens hönsraser är specialiserade på antingen kött- eller äggproduktion, därför har de tuppkycklingar som föds inom äggproduktionen avlivats efter att de sorterats ut. Nu bedrivs ett innovationsprojekt på Linköpings universitet som ska göra det möjligt att könssortera ägg, så att bortsorterade tupp-ägg kan bli livsmedel istället.
Projektet leds av Anita Lloyd Spetz, VD på avknoppningsföretaget DANSiC AB och även professor emerita vid Linköpings universitet. Det har initierats av samarbetspartnern Svenska Ägg och i gruppen ingår även Swedfarm.
– Vi startade 2019 så vi har hållit på i några år, men det är först nu som vi har fått mer pengar för att kunna anställa personer som jobbar med detta på heltid, säger hon.
Det krävs avancerad dataprocessering för att kunna utföra en säker könssortering. Det är även viktigt att man har en metod som kan könsbestämma äggen så tidigt som möjligt.
– Vår metod är unik på det sätt att vi kan börja redan från dag noll, innan det blivit embryon. Många andra metoder skadar också äggen på något sätt, vilket leder till att man inte kan använda tupp-äggen som livsmedel, säger Anita.
Metoden som man i Linköping använder sig av kan sammanfattas av att man mäter de olika gaserna som äggen utsöndrar.
– Förhoppningsvis har vi en färdig metod om cirka två år, men vi har en liten bit kvar. Vi måste avancera databehandlingen, eftersom det är väldigt liten skillnad på gaserna från äggen. Men det ser ljust ut än så länge, säger hon.
Helena Wall, Professor för Institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU i Uppsala, tycker att forskningen man bedriver i Linköping är väldigt positiv.
– Det är ju verkligen helt fantastiskt om det kan ske, det har länge varit ett problem att man måste avliva tuppkycklingar, säger hon.
Tuppkycklingarna avlivas för att behovet av dem är begränsat, eftersom de inte behövs för att hönorna ska lägga ägg. Hönor är avlade för att värpa många ägg och växer långsamt, vilket leder till att tupparna också gör det.
– Det blir inte särskilt mycket kött på en värphönstupp och det går åt mycket foder, därmed blir det en dyr produkt som har en hög klimatpåverkan, säger Helena.
Hon hoppas på ett samarbete i framtiden.
– Det ser inte ut så idag, men det är inte en omöjlighet framöver, säger hon.