Afghanistan nästa för Uppsalabor

Svenska förband blev överfallna vid två tillfällen för tio dagar sedan i norra Afghanistan men det är inget som oroar de Uppsalabor som nu packat väskorna för att inleda en ny mission.

Lukas Linné, Johannes Breitholst, Rebecca Rudeflod och John Karlsson ingår i den trupp som nu reser till Afganistan.

Lukas Linné, Johannes Breitholst, Rebecca Rudeflod och John Karlsson ingår i den trupp som nu reser till Afganistan.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2008-11-17 07:03
Några hundra meter. Längre kom vi inte. De tre jeeparna tvingades stanna och de svenska soldaterna omgrupperade och kastade oss i skydd. Inte ett skott hördes. Det var tyst och regnet låg i luften.

Övningen avbröts och vi kunde sätta oss upp i bilarna och åka vidare.
Nu var det en av alla övningar soldaterna grundligt gått igenom men bara för en dryg vecka sedan var det på fullt allvar då två planerade eldöverfall mot svenska styrkor i norra Afghanistan ägde rum. Och det kan vara vad som väntar även den här styrkan som börjar med att skicka iväg den första gruppen till Afghanistan i dag.
Det är den sista övningen på Livgardet i Kungsängen innan den stora rotationen inleds då FS 15 ska bli FS 16. Sedan januari 2001 har Sverige bidragit med soldater till International Security Assistance Force (Isaf) i Afghanistan och nu åker de första som tillhör den 16:e styrkan till Mazar-e-Sharifs sydöstra delar och militärförläggningen Camp Northern Lights.
För många är det första militära uppdraget utomlands, andra har varit med förr men på en punkt är styrkan som nu åker iväg unik.
- Totalt blir det närmare 400 man och jag har aldrig känt mig så trygg. Huvuddelen av de som åker kommer från Nordic Battlegroup vilket innebär att vi hunnit träna ihop i 1,5 år, andra grupper har bara några månader på sig att öva, säger överste Håkan Hedlund som leder hela styrkan på plats och därmed även är chef över de drygt hundra finländska soldaterna i området.

Men han är långt ifrån ensam. Vid sin sida har han två Uppsalabor. Johannes Breitholtz och Ellahe Charkhkar. Hans förlängda arm och röst.
- Jag ska finnas bredvid och hjälpa till med det mesta och vi har redan varit på plats för att se hur det är, berättar kapten Breitholtz som gör sin första mission och är överstens adjutant.
- Jag är chefens tolk men får också hjälp av tolkar på plats. Det finns visserligen flera folkgrupper där men alla förstår persiska även om det kan vara dialektala skillnader, säger Ellahe Charkhkar som även hon gör sin första mission.
Chefen är betydligt mer meriterad när det gäller utlandstjänstgöring. Redan för 15 år sedan var Håkan Hedlund i Makedonien men har även hunnit med att leda Natostyrkor i Kosovo och jobbat med Nordic Battlegroup.

Logementen i Kungsängen är väl inbodda och det finns en stark önskan hos gruppen att få komma iväg. Ingen pratar om risker, rädsla eller oro.
Soldaterna har pluggat in sin handbok om landet de ska till, de har lärt sig seder, kulturella skillnader och enklare fraser.
­- Vi har övat på allt och nu tycker jag bara det ska bli skönt att få komma iväg, säger Rebecca Rudeflod, 23, som efter gymnasietiden i Uppsala inlett en militär karriär där hon siktar på en officersutbildning efter tiden i Mazar-e-Sharif.

I slutet av mars 2003 förändrades FN-mandatet som ligger till grund för Isafs verksamhet och en ny resolution gav den sanktionerade Nato-operationen en större roll och mandatet utvidgades till att gälla hela Afghanistan. Efter det gjordes en uppdelning i olika provinser där svenskarna ansvarar för fyra i de norra delarna av landet. Balkh, Samangan, Jowzjan och Sar-e-Pul. Den sammanlagda ytan motsvarar ungefär en femtedel av Sverige.
- Vi är i Afghanistan för att deras regeringen har önskat det och det handlar hela tiden om ett afghanskt ägarskap, deras polis och militär gör sina uppgifter och vi finns för att stödja och hjälpa dem, säger Håkan Hedlund.
- Det är Sveriges femte största bidragstagare när det gäller svenskt bistånd så det handlar inte bara om militär hjälp utan även Sida jobbar hårt i området. Det handlar om säkerhet, utveckling och demokrati.

Översten tar sedan i hand och skyndar vidare efter en bildlig beskrivning av läget:
- Visst kan vi fånga en jättestor fisk så de blir mätta en dag men vi är där för att se till att de kan fiska själva.
Men en helt problemfri tid är kanske inte att räkna med. Oavsett giftormar, skorpioner och sandflugor. Lokala kriminella nätverk som smugglar både opium och heroin är något som den lokala polisen kämpar med. Myndigheterna har även problem med talibanrörelsen i de södra delarna av landet. 1998 skedde dessutom en brutal massaker då grupperingar drabbade samman i just Mazar-e-Sharif. Talibanerna kapitulerade i december 1998 och 2001 tillsattes en provisorisk regering genom FN. Vid presidentvalet 2004 valdes president Hamid Karzai och under svenskarnas närvaro stundar nu ett nytt val.

- Myndigheterna gör allt för att säkra vallokalerna så att folk vågar gå och rösta och vi ska mest finnas till om de behöver oss, säger Johannes Breitholtz när vi rullar in mot Livgardets område mot övningens slut.
Han gifte sig i somras och har lite blandade känslor inför resan men det är enbart familjen som får honom att tveka. Riskerna viftar han bort.
- De flesta skadorna bland de svenska soldaterna sker på gymmet eller när de spelar innebandy, säger han byter ut hjälmen mot sin basker.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om