Yusuf, 7, Mahmudjan, 9, Saliha, 11, och deras mamma Zulfiya måste få stanna i Sverige eftersom det är här de har sin trygghet, sysselsättning, sina vänner och går i skolan, anser advokaten Marcus Granelli som företräder familjen i Migrationsöverdomstolen (MIÖD).
– Det finns flera grunder för att familjen ska få stanna. Det finns ett skyddsbehov gentemot exmaken, men huvudspåret är att barnen är födda och uppvuxna i Sverige – och att en utvisning skulle slå väldigt hårt mot dem. De känner inte till något annat och har inte varit utanför Sverige överhuvudtaget, och kan inte kulturen i Uzbekistan.
I den ena vågskålen finns barns rätt till privatliv och i den andra svenska statens rätt till reglerad invandring. Migrationsverket och Migrationsdomstolen anser att det senare alternativet väger tyngre i familjens fall.
"När det gäller barnkonventionen kan Migrationsverket komma fram till att ett barns bästa är att stanna i Sverige, men att skälen ändå inte räcker för att nå upp till kraven i lagen för att ett uppehållstillstånd ska kunna beviljas och då ska ansökan avslås. Då tittar man också på om omständigheterna är så exceptionella att en utvisning skulle strida mot barnkonventionen", skriver Leena Höijer, kommunikatör på Migrationsverket, i ett mejl till UNT.
MIÖD kan liknas vid Högsta domstolen och prövar endast domar om det finns mycket starka eller prejudicerande skäl. Marcus Granelli tror att det finns en chans att familjens ärende tas upp i högsta instans. En anledning är att Migrationsdomstolen tagit barnkonventionen, som är svensk lag, i särskilt beaktande.
– Man måste se till barnens speciella situation och att den skiljer sig från mammans. Det konstaterar Migrationsdomstolen också och har ändrat Migrationsverkets beslut till att barnen inte får inreseförbud till Sverige.
Ett liknande fall togs upp i MIÖD för drygt två år sedan. Det gällde en 14-årig flicka född och uppvuxen i Sverige som tillsammans med sin familj skulle utvisas till Libanon. Där ansåg MIÖD i motsats till Migrationsverket och Migrationsdomstolen att det fanns skäl att bevilja uppehållstillstånd till flickan och familjen, eftersom det fanns särskilt ömmande skäl och att utvisa dem skulle ha stridit mot barnkonventionen.
– Då kan man tänka att saken är klar för oss. Men trots det har det blivit olika utfall i liknande ärenden efter det, säger Marcus Granelli.
Migrationsverket anser att barnens anknytning till sin mamma är starkare än deras egen anknytning till Sverige och att det därför saknas särskilt ömmande skäl för att bevilja uppehållstillstånd.
Salihas fall är, på grund av hennes ålder och att hon är mer rotad i Sverige, mer komplicerat än hennes bröders, menar Migrationsverket.
De anser att det går att argumentera för att det bästa för 11-åriga Saliha är att stanna i "sin invanda miljö i Sverige" på grund av att hon levt fler så kallade formativa år i Sverige och har ett större kontaktnät. Men trots det är omständigheterna inte så exceptionella att en utvisning av flickan strider mot barnkonventionen, menar man. Att flickan talar uzbekiska och har kontakt med släkten i Uzbekistan nämns som skäl.
Senast fredag den 25 februari ska överklagan vara inlämnad till Migrationsöverdomstolen. Om ärendet tas upp kommer ett avgörande att dröja upp till ett års tid.