Adoptivfamilj kan stimulera till bättre skolprestation
Det är vanligt att internationellt adopterade barn har lägre betyg än sina klasskamrater. Men det innebär inte att de underpresterar. Utifrån sina förutsättningar klarar adopterade pojkar skolan betydligt bättre än andra pojkar med motsvarande begåvning.
- Våra resultat talar emot den gängse uppfattningen att identitetsproblem och andra känslomässiga problem är förklaringen när adoptivbarn visar svaga studieresultat. Att barnens förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper, deras kognitiva förmåga, är nedsatt kan vara en betydligt viktigare förklaring, säger forskaren och barnpsykiatrikern Frank Lindblad vid Uppsala universitet.
Han är huvudansvarig för studien, som omfattar nära 144 000 pojkar födda under åren 1973 till 1976. Av dem var 320 adopterade från Korea och 1 125 adopterade från andra utomeuropeiska länder, till exempel Indien, Thailand, Chile, Sri Lanka och Colombia.
När de slutade nionde klass hade de adopterade pojkarna - med undantag för pojkarna som adopterats från Korea - i genomsnitt något lägre betyg än övriga pojkar i studien. Störst var betygsskillnaderna i teoretiska ämnen.
Flera tidigare gjorda studier, som också påvisat sådana betygsskillnader, har dragit slutsatsen att adopterade barn underpresterar i skolan och förklarat detta med psykologiska problem kopplade just till att de är adoptivbarn.
Men det ifrågasätter forskarna bakom den nya studien efter att också ha granskat hur pojkarna presterade på det testbatteri som används i samband med mönstringen för att mäta en persons förmåga att lösa mer komplicerade problem.
På den niogradiga skala som används i dessa "intelligenstest" låg de adopterade pojkarna - med undantag för de koreanska adoptivbarnen - i genomsnitt 1,3 poäng lägre än sina jämnåriga kamrater.
När forskarna tog hänsyn till dessa skillnader i förutsättningarna att klara studierna framstod inte längre de adopterade pojkarnas något lägre avgångsbetyg i nionde klass som en följd av att de presterat under sin förmåga.
- Tvärtom presterade de adopterade pojkarna bättre och hade högre betyg i nian än andra pojkar med motsvarande förutsättningar. Förklaringen till detta är förmodligen att adoptivfamiljerna erbjuder barnen en särskilt stimulerande miljö. Vi ser nämligen att även biologiska barn i sådana familjer presterar bättre i skolan än vad man kan förvänta sig utifrån resultaten på intelligenstestet, säger Frank Lindblad.
Frågan om varför internationellt adopterade pojkar i genomsnitt har lägre så kallad kognitiv förmåga än andra pojkar kan den nya studien inte besvara.
- Däremot vet vi att en del barn som adopterats bort från utomeuropeiska länder redan under tiden i livmodern eller som nyfödda varit utsatta för svält, missbruk och andra faktorer som kan få långsiktiga negativa följder för deras intellektuella förmåga, säger Frank Lindblad.
Vad kan skolhälsovården göra för adopterade barn som presterar dåligt i skolan?
- Studien visar vilka goda möjligheter barn, inte bara adopterade, har att utvecklas i skolan om de får rätt stimulans. Även om deras förutsättningar från början inte är de bästa. Detta är en utmaning för skolan och skolhälsovården. Det gäller både att vara lyhörd för elevernas individuella behov och se till att undervisningen anpassas efter dessa behov, säger Frank Lindblad.
Den nya studien är publicerad i facktidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.
Så jobbar vi med nyheter