Adhd vanligare hos utlandsadopterade

Svåra störningar i uppmärksamhet och hyperaktivitet, adhd, är betydligt vanligare bland internationellt adopterade än bland svenskfödda barn. Risken för så svår adhd att den kräver medicinering är alla störst för barn från östeuropeiska länder.

Uppsala2009-08-06 06:00
Det visar forskare vid Uppsala universitet och Socialstyrelsen i en ny studie, som undersökt förekomsten av adhd-medicinering bland internationellt adopterade och svenskfödda barn.
- Det är viktigt att de som planerar att adoptera barn från något östeuropeiskt land redan från början tänkt igenom att de orkar ta hand om barnet även om han eller hon visar sig ha svår adhd, säger forskaren och barnpsykiatrikern Frank Lindblad vid Uppsala universitet.

Medicinering med något av de receptbelagda läkemedel som finns godkända för behandling av adhd var flera gånger vanligare bland de internationellt adopterade än bland de svenskfödda barnen. Mer än var 20:e internationellt adopterad pojke i åldern 10 till 15 år, men bara var 70:e jämnårig svenskfödd pojke hade åtminstone någon gång under 2006 fått läkemedel för behandling av adhd.

Bland internationellt adopterade flickor i samma åldrar var användningen av adhd-medicin betydligt lägre, men ändå flera gånger vanligare än bland svenskfödda flickor.
Den ökade förekomsten av adhd-medicinering gällde adopterade barn från alla regioner, men var minst uttalad hos barn från Fjärran Östern. Allra vanligast var adhd-medicinering bland pojkar adopterade från östeuropeiska länder. Av dem hade mer än var åttonde pojke fått något läkemedel för behandling av adhd.
- Dessa höga siffror kan inte förklaras av att adoptivföräldrar skulle vara mer benägna än föräldrar till svenskfödda barn att söka vård för barnens adhd-besvär och få någon adhd-medicin utskriven, säger Frank Lindblad.

Men varför har internationellt adopterade barn, i synnerhet från Östeuropa, så mycket oftare än svenskfödda barn så svår adhd att de bedömts behöva behandling med läkemedel?
- Den allra främsta förklaringen till detta är att dessa barn fått neurologiska skador av att deras biologiska mammor under graviditeten missbrukat alkohol och andra droger. Just missbruk hos mamman anges ofta som skäl till att barnen adopteras bort, säger Frank Lindblad.

Inte sällan "efterfrågar" potentiella adoptivföräldrar barn från östeuropeiska länder, som till utseendet liknar dem själva mer än vad barn från till exempel Kina, Korea, Indien eller något afrikanskt land gör. I ett par östeuropeiska länder är det vanligt att myndigheterna beslutar att prioritera barn med missbrukande mödrar för internationell adoption.
- Det behöver inte vara något fel i detta och sannolikt kommer dessa barn att få det betydligt bättre i sitt nya hemland än vad de annars skulle få. Men det är viktigt att adoptivföräldrarna är mentalt inställda på att det finns en hög risk för att barnet visar sig ha adhd, säger Frank Lindblad.

Studien finns publicerad i nätupplagan av facktidskriften European Journal of Child and Adolescence Psychiatry.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!