Adhd-patienter får vänta i flera år

Lisa är inte ensam om sin långa väntan. Köerna för utredning och behandling av adhd på neuropsykiatrin är flera år.– Det skulle aldrig accepteras om det var en annan sjukdom, säger Elisabeth Axberg vid organisationen Attention.

Resurser saknas. Vi har ökat vår vårdproduktion hela tiden, men det räcker inte. Vi behöver mer resurser, säger Gunilla Svedström som är verksamhetschef för beroende- och neuropsykiatrin i Uppsala.

Resurser saknas. Vi har ökat vår vårdproduktion hela tiden, men det räcker inte. Vi behöver mer resurser, säger Gunilla Svedström som är verksamhetschef för beroende- och neuropsykiatrin i Uppsala.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2014-11-03 06:01

Två års väntetid på utredning. Ett till års väntetid på behandling. Och ytterligare ett års väntan på ett återbesök.

Så ser verkligheten ut för Uppsalas vuxna adhd-patienter. Elisabeth Axberg vid brukarföreningen Attention möter många av de väntande patienterna.

– De mår väldigt dåligt och upplever en enorm frustration. De känner att deras människovärde är lågt i förhållande till andra personers, säger hon.

Föreningen har därför legat på politikerna att se över situationen. Och hösten 2013 gick landstingets produktionsstyrelse med på att göra en kartläggning av väntetiderna som genomfördes i år. Resultatet visar att den främsta orsaken till köerna är det ökade remissflödet. Bara mellan 2012 och 2013 ökade antalet remisser till neuropsyk med hela 70 procent.

Men kartläggningen visar också att hanteringen av de här remisserna tar upp onödigt mycket arbete. Ungefär hälften av alla inkomna remisser skickas tillbaka till primärvården för att de anses vara ofullständiga. Enligt Gunilla Svedström, verksamhetschef för beroende- och neuropsykiatrin är orsaken oftast att det saknas underlag.

– Eftersom det här är specialistpsykiatri så behöver vi veta vilken sorts problem patienten upplever och hur sett ut i barndomen, säger hon.

Men när ni ser att hälften av remisserna ni får inte duger, varför tar ni inte tag i det problemet?

– Det har vi gjort många gånger. Det är en ständig fråga. Men jag kan förstå primärvårdens situation, de har det inte heller lätt.

Enligt Gunilla Svedström har Psykiatrin i samarbete med primärvården just enats om en ny typ av remiss som ska införas om några månader. Den remissen kommer att ha obligatoriska fält och vara omöjlig att skicka iväg om inte all information är ifylld. Men för att köerna ska kortas behövs mycket mer säger hon.

– Vi har ökat vår vårdproduktion hela tiden, men det räcker inte. Vi behöver mer resurser, säger hon.

När det gäller Lisas fall så säger Gunilla Svedström att det är fruktansvärt hur hennes vårdresa sett ut.

– Jag beklagar verkligen, så ska det inte fungera. Rent generellt så gör vi inte om utredningar bara för att de gjorts i ett annat landsting utan bara om vi bedömer att det fattas underlag. Centralstimulantia är en potent medicin och det gäller att de som får den har rätt diagnos. Man kan ju vända på det och säga vilken förmån det är att få komma till Uppsala och att man faktiskt tittar igenom det så att det verkligen är så att du har rätt diagnos.

Jag tror inte att Lisa upplever det så.

– Nej, det förstår jag också men man skulle kunna se det så utifrån att underlagen kan variera.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om