Nästan 4 000 barn i Uppsala län äter adhd-mediciner. För tio år sedan var det bara drygt 1 800 barn. Antalet har alltså mer än fördubblats.
Två stora adhd-läkemedel är restnoterade, vilket innebär att apoteken inte kan beställa dem från tillverkaren. Det är flera styrkor av läkemedlen Elvanse och Intuniv, vilka också är nästan helt slut på apoteken i Uppsala.
Enligt tillverkaren Takeda Pharma beror det på att efterfrågan i Sverige och Europa varit så hög att deras tillverkningstakt inte hängt med.
9 099 personer i Uppsala län fick adhd-mediciner utskrivna under 2023. Av dem är lite mindre än hälften (3 857 personer) barn mellan fem och 19 år. För tio år sedan var det bara drygt 1 800 barn som fick adhd-medicin.
Läkemedlen ökar förmågan till koncentration och uppmärksamhet och minskar impulsiviteten. Eftersom flera av adhd-läkemedlen är centralstimulerande skrivs de bara ut en månad i taget och när det inte går att hämta ut nya är de enda alternativen att byta läkemedel eller vara utan.
– Adhd är en diagnos som innebär neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och man ska ha en stabilitet i behandlingen och inte behöva byta läkemedel, säger Samuel Silkestrand, utredare Läkemedelsverket.
Den som nu inte har tillgång till sina mediciner rekommenderar han ändå att kontakta sin vårdgivare så att man får en annan behandling.
Samuel Silkestrand är utredare på Läkemedelsverket och konstaterar att det är viktigt för personer med adhd att ha en stabil medicinering.
Lotta Borg Skoglund, är docent i psykiatri vid Institutionen för Kvinnor och Barns Hälsa vid Uppsala universitet. Att tvingas byta läkemedel beskriver hon som en svår process för många.
– Man kanske har provat sig igenom ett gäng läkemedel som inte fungerar för en. Kanske har man fått biverkningar såsom sömnproblem och lågt blodtryck. Både vilken dos man ska ha och vilken reaktion man kan få på en medicin kan vara mycket individuellt.
Eftersom personer med adhd reagerar så olika på läkemedlen så kan vissa klara ett byte bra medan andra kan ha en lång period av in- och utsättningseffekter framför sig förklarar Lotta Borg Skoglund.
– Den senaste tiden är det relativt ofta som läkemedlen mot adhd restnoteras. Det tar energi från vårdgivare att hitta nya läkemedel och från patienter att prova ut nya. Men det värsta är att det skapar mycket oro hos patienterna.
Lotta Borg Skoglund, docent i psykiatri på Uppsala universitet, ser en stark koppling mellan det ökande antalet personer som får diagnoser och den digitala revolutionen.
Finns det inget motsvarande alternativ till de här läkemedlen som nu är restnoterade?
– För vissa läkemedel finns det ersättningspreparat, men för andra där patentet inte har gått ut än finns det inga ersättningspreparat att tillgå.
Vad tänker du om att nästan 4 000 barn i Uppsala äter adhd-mediciner?
– Diagnoser finns ju inte i ett vakuum utan beror även på omgivningens krav. Att vi i dag har ett samhälle där så många barn behöver medicin för att klara skolan kanske säger något om att vi behöver vi diskutera vad det är i samhället som gör att det blivit så tänker jag.
Lotta Borg Skoglund tror att det finns många olika förklaringar till att så många äter mediciner mot adhd. Bland annat att det finns en allt större kunskap om vad diagnoser som adhd innebär och att även vuxna och flickor kan ha adhd.
– Sen kan det också handla om att den digitala revolutionen har gått väldigt snabbt och att våra hjärnor utsätts för en annan typ av utmaning i dag. Har man adhd fastnar man lättare i listigt utformade algoritmer, det blir svårare att stänga av TikTok och det kan gå ut över skolan. Å andra sidan kan du kan hitta ett adhd-community på nätet som du kan få hjälp ifrån.