Förra året var det 74 500 personer som hämtade ut ett adhd-läkemedel minst en gång i Sverige. År 2006 var siffran 15 000. På läkemedelsverket anser man att ökningen beror på att adhd-patienter tidigare varit underbehandlad grupp.
– Det beror på att man har diagnostiserat på ett sådant sätt att behandlingen hittat sin nivå. Tidigare har det varit fråga om en underbehandling. Generellt gäller för sjukdomar att om det finns en förekomst i en population, måste den behandlas, säger Karl Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket.
Trots att förskrivningen ökat har det inte inkommit fler biverkningsrapporter till Läkemedelsverket. Enligt Karl-Mikael Kälkner har läkare i detta fall satt medicineringens fördelar framför riskerna med eventuella biverkningar.
– Läkaren ser till individen och väger den positiva nyttan mot risken i förhållande till symptomen man som läkare kan behandla, säger Karl-Mikael Kälkner.
På neuropsykiatriska mottagningen för vuxna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala menar man att adhd-medicin utgör en viktig del i behandlingen av ADHD.
– Vuxna som har en adhd-diagnos rekommenderas flera olika behandlingsinsatser. Vi har sett att många av dessa patienter bättre kan ta till sig exempelvis psykologisk- och arbetsterapeutisk-behandling om de också samtidig får adekvat läkemedelsbehandling.
Enligt en rapport från socialstyrelsen hamnar Uppsala på andra plats över högst antal nytillkomna flickor (10-17år) som använder adhd-läkemedel. Samma rapport visar att det finns stora regionala skillnader över förskrivning av medicin mot adhd. Detta är något som läkemedlesverket ställer sig kritsik till.
– Vi kan inte ha så stora skillnader i ett land som är så pass litet som Sverige. Det handlar om ett rättviseperspektiv, vilken behandling man får ska inte vara beroende av vart man bor, säger Karl Mikael Kälkner.
Läkemedelsverket arbetar just nu tillsammans med socialstyrelsen för att öka kunskapen om bakgrunden till ökningen och de regionala skillnaderna för att se över behovet av åtgärder.