Adhd-medicinering vanligast i Uppsala län
Antalet barn och ungdomar med adhd som medicinerar med något centralstimulerande läkemedel har flerdubblats i Sverige under senare år.
Det framgår av en studie kring förskrivningen av adhd-mediciner som gjorts i samarbete mellan forskare vid Akademiska sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska klinik och Läkemedelsverket i Uppsala.
I studien har forskarna utifrån Läkemedelsverkets licensregister, årliga rapporter till Läkemedelsverket från förskrivande läkare samt försäljningsstatistik från Apoteket AB gått igenom förskrivningen av centralstimulerande läkemedel till barn- och ungdomar med adhd från slutet av 1970-talet och framåt.
Fram till början av 1990-talet var det bara några få barn i Sverige som behandlades med sådana mediciner. Men sedan en svensk studie kring medicinering med amfetamin vid adhd hos barn startade 1990, och än mer efter att de positiva resultaten av den publicerades 1997, har allt fler barn och ungdomar med adhd fått behandling med något centralstimulerande läkemedel.
De vanligaste enskilda preparaten i dag är Concerta och Ritalin. Användningen av amfetamin har däremot sjunkit under senare år.
I cirka 75 procent av behandlingsrapporterna till Läkemedelsverket angav läkarna att medicineringen hade god effekt på adhd-symtomen. För ytterligare 17 procent bedömdes behandlingen ha måttlig effekt och bara för ett par procent absolut ingen positiv effekt alls.
I knappt tio procent av rapporterna noterades biverkningar av medicinerna - oftast i form av viktnedgång och dålig aptit - och i mindre än en halv procent av fallen fanns misstankar om missbruk av dessa narkotikaklassade mediciner.
- De positiva effekter som vi i kliniska studier sett av centralstimulerande läkemedel vid adhd verkar alltså även gälla när barn och ungdomar med adhd, medicinerar med sådana läkemedel i den kliniska vardagen, säger Lars-Olof Janols, överläkare vid Akademiska sjukhusets barn- och ungdomspsykiatriska klinik.
I landet i stort medicinerar enligt försäljningsstatistiken drygt en halv procent av alla barn och ungdomar med något centralstimulerande läkemedel, men skillnaderna mellan olika landstingsområden är stora.
I Blekinge och Kronobergs län behandlades år 2007 omkring 0,2 procent av barnen och ungdomarna med någon centralstimulerande medicin. I Uppsala län och Gotlands kommun använde en procent av dem sådana läkemedel.
Mellan tre och fem procent av alla barn och ungdomar beräknas ha så allvarliga störningar i uppmärksamhet och hyperaktivitet att de kan klassas som adhd. Även i områden där förskrivningen är högst får alltså bara en del av alla ungdomar med adhd-diagnos behandling med centralstimulerande medicin.
Lars-Olof Janols betonar att det inte finns något enkelt svar på frågan om fler barn och ungdomar med adhd bör behandlas med sådana läkemedel, men betonar att de aldrig är avsedda att vara den enda hjälpen.
- Medicinen ska vara ett, ibland mycket kraftfullt, kompletterande hjälpmedel när anpassningsåtgärder i skolan eller förskolan tillsammans med råd och stöd till föräldrar och familj inte räcker. Det innebär att läkemedel endast används som tillägg till övriga åtgärder i de svårare fallen, säger han.
@3a Text ui:I Uppsala finns en utbyggd organisation för att utreda, diagnostisera och behandla barn och ungdomar med bland annat adhd. Den arbetar i nära samverkan med hemmen, barn- och skolhälsovården, barnpsykiatrin, barnhabiliteringen och vid behov socialtjänsten.
- De stora variationerna i förskrivning mellan olika landsting är sannolikt ett uttryck för stora skillnader i tillgången till läkare med adekvat kompetens, men också för hur långt man kommit i utbyggnaden av samverkansmodeller av Uppsalas typ, säger Lars-Olof Janols.
Fotnot: Hela studien är publicerad i nätupplagan av Nordic Journal of Psychiatry.
Så jobbar vi med nyheter