I reklamtexten för hans föreläsningar står att ”Jag jobbar inte med att minska utsläpp, jag jobbar för att öka chansen för mina barn att överleva utan krig”.
Per Ribbing är en klimatkämpe för att bevara freden.
– Jag vill ge mina barn en värld i fred. Allt jag gör går tillbaka till mina barn, säger Per Ribbing om sitt engagemang.
Vi träffas mellan Per Ribbings olika åtaganden. Han har just deltagit i en föreläsning på tvärvetenskapliga Kollaboratoriet med bland annat Uppsala universitets nuvarande Zennströmsprofessor Keri Facer. Senare ska han lämna in cykeln och byta till vinterdäck. Han ska bara fixa flygblad först.
Det här tisdagen är flera tvångsavvisningar till Afghanistan planerade. Per Ribbing är med i föreningen Tillsammans för Knivsta och har en ung afghan som inneboende på hemmaorten.
– Vi ska göra en så kallad Circel of Silence, en tyst icke-våldsprotest mot avvisningarna, säger Per Ribbing.
Under slutet av 2019 föreläser Per Ribbing vid flera klimatkonferenser i Europa om sin forskning. Han tar sig alltid fram med tåg och sin vikbara cykel. Trots att många av konferenserna för världens klimatforskare är placerade på flygplatser.
– Jag åker tåg, tunnelbana, spårvagn och sedan cyklar jag in på hotellet och viker ihop min cykel för att visa att det går att resa hållbart, säger han om varför han inte flyger.
På talarscenen står alltid hans ihopfällbara cykel som en demonstration av fordonets möjligheter.
Men även en rutinerad tågnörd kan stöta på problem i tågtrafiken. När Per Ribbing 4-5 november skulle vara en av huvudtalarna på en konferens om miljö och klimat i Barcelona hade rälsen i Sydfrankrike försvunnit. Kraftiga skyfall hade spolat bort banvallen.
Per Ribbing, som är doktorand inom förnybar el, ser det som ytterligare en påminnelse om att klimatförändringarna redan påverkar människans möjligheter till överlevnad.
– Klimatkrisen är en kris, men den hanteras inte som en kris. Läget är fruktansvärt frustrerande, vi har ju lösningar, säger Per Ribbing.
Han talar om ett fysiskt paradigm, ett skifte, ett nytt sätt att se på elen som driver din tv, mobil och kaffebryggare. Per Ribbings forskning handlar om hur man kan skilja på el som producerats på olika sätt, som till exempel el från kolkraftverk eller el från vindkraft. Det är en tankenöt som inte alla har helt lätt att ta till sig.
– Jag kan ägna fem minuter åt att förklara att jorden är rund, men om man sedan tittar ut genom fönstret och ser att den är platt då är det lätt att trilla tillbaka och se saker som vi tror att vi vet att det är.
Per Ribbings licentiatavhandling bygger på en liknelse mellan elnätet och banksystemet.
– Vi har accepterat abstraktionen att den sedel jag tar ut i en uttagsautomat, det är mina pengar. Det är detsamma med kilowattimmarna i mitt kök. Det är min el. Jag kan välja att bara ta ut grön el i mitt vardagsrum, säger han.
Här kommer tankenöten in. Jo, fysikaliskt blandas visserligen alla kilowattimmarna, men den sålda elen går att dela upp. Genom att köpa el med ursprungsgarantier kan konsumenten påverka vilken sorts el som produceras.
– Det går att välja bort kolkraft från kontakten. Vi kan få en 100 procent förnybar välfärd utan fossil energi. Bilen kan vi köra på el. Det är ett paradigmskifte! Jorden är inte platt och orkar vi få bättre förståelse om att all el inte blandas då kan vi få en skjuts i rätt riktning!
Men varför ställer vi inte om då?
– Vi är konservativa djur. Jag är ingenjör, jag är glad i ny teknologi Jag har lättare att ta till mig det nya som solceller, vindkraft och elbilen.
Det var farbror C-G Ribbing som inspirerade Per Ribbing att bli teknisk fysiker. Men helst vill teknologie licentiat Per Ribbing inte prata om sin äldre släkting Carl-Gustaf Ribbing (1942-2015) under intervjun. Det är en sorg för honom att C-G, som Per Ribbing ser det, lämnade vetenskapen.
– På gamla dagar blev han klimatförnekare, berättar Per Ribbing.
C-G Ribbing var en känd Uppsalaforskare, professor emeritus i fasta tillståndets fysik, men han var också en flitig skribent på Stockholmsinitiativet, en blogg som senare bytte namn till Klimatrealisterna.
– Det är klart det här är en sorg för mig. Men jag har en förhoppning att om C-G hade levat i dag hade han sagt offentligt: ”Förlåt. Jag erkänner klimatkrisen.”
I dag är de flesta forskare eniga om att klimatförändringarna orsakar ökade temperaturer, höjda vattennivåer och mer extremväder. Också civilisationen hotas, befarar Per Ribbing.
– Det blir demokratin som får stryka på foten, är jag rädd. Framväxten av IS går att koppla till torka orsakad av klimatkrisen. Just nu är 70 miljoner människor på flykt. Det kommer vi se mer av i södra Europa och norra Afrika. Det jag ser framför mig då är att icke-demokratiska, fascistiska och högerextrema rörelser växer fram. Det är tyvärr så vi reagerar. Det är vårt sätt att ge enkla svar på komplexa frågor.
– Men vi har lösningar. Vi har solen! Den ger så mycket energi och den är gratis! Nu går vi i riktning mot fascism, krig och flyktingvågor, men vi kan välja att göra mer förnybar el.
Han kommer från en lång adelslinje som sträcker sig ända tillbaka till sent 1200-tal, därav kan han använda engelska titeln Sir på internationella vetenskapskonferenser.
Som adlig känner han en plikt att betala tillbaka till andra som inte har det lika väl förspänt. Han talar om noblesse oblige (franska för adelskap förpliktigar). I dagens moderna samhälle kan man se västerlänningar som oss som växt upp i Sverige som en nutida adel, menar Per Ribbing.
– Vi har fred, demokrati och välfärd. Vi har fått så mycket gratis, jämfört med Safi (hans inneboende) som kommer från Afghanistan och Iran där hans folkgrupp, hazarer, lever under förtryck. Jag vill ge tillbaka, säger Per Ribbing.
Att verka för att minska utsläppen av koldioxid är ett sätt, men han är inte rabiat när det kommer till utsläpp av koldioxid.
Minns ni konferensen i Barcelona och den bortspolade banvallen? Hur lyckades Per ta sig fram i tid till sin föreläsning? Jo, han fick skjuts av en familj som hyrde en bil.
– Man får inte vara dum, kommenterar han.
Per Ribbing försöker alltid hitta bästa lösningen. Just här gällde att komma fram, trots förstörelsen efter allvarliga skyfall.