Adam Falkenström har inte möjlighet att få hjälp av sina föräldrar för att kunna köpa sin första bostad. "De pengarna finns inte", säger han.
Han är 21 år, och bor för närvarande hemma hos sin mamma i stadsdelen Svartbäcken i Uppsala. Tanken var att han skulle börja plugga historia på universitetet den här terminen men nu lutar det åt att han fortsätter ägna sig åt sina arbeten i stället.
– Det känns inte som rätt tid att plugga nu, säger Adam Falkenström, som bland annat extraknäcker som vaktmästare på universitetet.
Samtidigt pågår en febril jakt efter en egen bostad.
– Jag letar efter något att hyra. Men det är så dyrt. Det står 5 000 kronor i annonserna, men sedan läggs el och andra avgifter på och vips blir det väldigt dyrt.
Trots att Adam Falkenström under hösten arbetat på tre olika jobb samtidigt – och vissa veckor varje dag i veckan – är det inte aktuellt att köpa en bostad.
– De tankarna har jag övergett. Jag har inte råd, säger han.
Idag köper många unga sin bostad. Ibland med hjälp från föräldrar som bekostar kontantinsatsen eller går in som medlåntagare. Det är inte möjligt för Adam Falkenström.
– Vi har det inte dåligt ställt, men det är så otroligt mycket pengar det handlar om, säger han.
Hur känns det?
– Både bra och dåligt. Det hade underlättat om den hjälpen funnits men om man tvingas spara pengar helt på egen hand tror jag man lär sig värdera pengar på ett annat sätt än om man får allt serverat på silverfat. Det är bra att smutsa ner händerna ibland.
Unga som inte har råd med kontantinsatsen, unga som sparar i flera år till kontaninsatsen – och unga som får hjälp av sina föräldrar att betala den. Det ser olika ut för den som vill köpa sin första bostad.
Det faktum att många föräldrar till unga vuxna i 20-årsåldern i dag kan gå in och hjälpa sina barn grundar sig ofta i den ekonomiska tillväxt som präglat en generation de senaste 15 åren.
– Det är inte konstigt att man använder sina pengar och hjälper sina barn om man har mycket pengar. Men visst är det lättare när pappa betalar, menar Adam Falkenström.
Snittpriset för en bostadsrätt i Uppsala är 2 500 000 miljoner kronor. Det innebär en kontantinsats på nästan 400 000 kronor.
– Det är helt sjukt, säger Adam Falkenström.
Samtidigt menar Adam Falkenström att det kan vara en fördel att "få kavla upp ärmarna" själv. "Man lär sig värdera pengar då", säger han.
I Danmark och Finland kan förstagångaköpare få låna upp 95 procent av bostaden. Då krävs endast fem procent av det totala värdet i sparat kapital. Med den matematiken skulle det krävas 125 000 kronor på sparkontot för att köpa en lägenhet för två och en halv miljon kronor.
– Det hade kanske underlättat om vi haft så i Sverige också. Men det där lånet ska ju betalas av också på något sätt, säger Adam Falkenström.