Acta tjänade 52 miljoner på härvan
Acta Kapitalförvaltning har tjänat 52 miljoner kronor på de kunder som blivit av med sina besparingar i obligationshärvan i företaget. UNT:s granskning visar att Acta tjänade mer pengar ju mer kunderna skuldsatte sig.
När banken kollapsade förlorade de sina pengar och cirka 3 500 svenskar har nu skulder på flera hundratusen kronor vardera till Kaupthing Bank. 90 procent av de investerade pengarna var nämligen utlånade till Actas kunder av Kaupthing. UNT har i flera artiklar skildrat härvan runt valutaobligationerna på Acta som drabbat många upplänningar, framför allt pensionärer.
UNT:s granskning visar att upplägget med valutaobligationerna innebar att ju mer kunderna skuldsatte sig, desto större blev Actas profit.
En kund som investerade 50 000 kronor ur egen ficka betalade 2 000 kronor i courtage till Acta. Men om kunden dessutom lånade 300 000 kronor och investerade även dem blev courtaget för Acta i stället 14 000 kronor.
Acta hade alltså ett ekonomiskt intresse i att kunder lånade så mycket pengar som möjligt.
Totalt har Acta fått courtage på 52 miljoner kronor på försäljningen av valutaobligationerna, medan kunderna har förlorat totalt 1,3 miljarder kronor.
- Rådgivaren är alltid skyldig att tillvarata kundens intresse när man tillhandahåller investeringstjänster. Därför finns det krav på att lämna information som ger kunden rimlig möjlighet att förstå riskerna kring en investering, säger Mattias Anjou, enhetschef på Finansinspektionens värdepapper- och aktiemarknadsenhet.
Finansinspektionen har kritiserat Acta för att ha informerat kunderna att obligationen var kapitalskyddad till 100 procent, och därmed givit kunden en felaktig bild av riskerna förknippade med lånefinansieringen.
- Normalt betraktas denna sorts obligationer som säkra eftersom emittenten som regel är ett större finansiellt institut, men det finns alltid en emittentrisk, det vill säga risken att emittenten går i konkurs och inte kan betala investerarna. Acta har i de fall vi tittade på inte varit tillräckligt tydliga med att berätta om riskerna vid lånefinansiering, säger Mattias Anjou.
Mirja Herrdin, chef för Actas Uppsalakontor, avfärdar kritiken:
- Acta har skriftligen informerat om emittentrisken och kunden har skrivit under på att man tagit del av den skriftliga dokumentationen. Denna typ av produkter har alltid ansetts som väldigt säkra då det är en bank som står bakom obligationen, säger Mirja Herrdin.
Efter en rad skandaler i Norge satte bankerna själva stopp för lånefinansiering av indexobligationer sommaren 2008. Acta Kapitalförvaltning i Sverige, som är en filial till norska Acta, slutade att förmedla valutaobligationen samtidigt som försäljningen i Norge upphörde.
Men Actas svenska kunder som under 2006 och 2007 hade investerat 1,3 miljarder kronor i valutaobligationen informerades inte om att Acta valt att sätta stopp för försäljningen. Två månader senare gick Lehman Brothers i konkurs och obligationerna blev i princip värdelösa.
Många andra banker och finansrådgivare i Sverige erbjuder fortfarande lånefinansiering av indexobligationer.
- Många har förmedlat denna typ av produkter. Konstruktionen skiljer sig heller inte åt mellan de olika aktörerna. 70 procent av Actas kunder som investerade i valutaobligationen hade gjort liknade investeringar tidigare, säger Mirja Herrdin på Acta.
I början av mars kommer föreningen Grupptalan mot Acta som nu har cirka 500 medlemmar att lämna in en stämning mot Acta i Stockholms tingsrätt. Föreningens ordförande är Uppsalabon Bengt Mattsson:
- Många av kunderna förstod inte vid köpet att de tog ett lån för att spekulera i valutakurser, och de som förstod det hade fått veta att lånet var helt kapitalskyddat av obligationen. Det var inte sant, lånet var inte skyddat och när Lehman Brothers gick i konkurs for de väldigt illa, säger Bengt Mattsson.
Så jobbar vi med nyheter