Nomi Stibe Molin som går i förskoleklass äter oftast upp maten.
I Hågadalsskolans matsal köar barnen i fjärdeklass för att ta för sig av ris och chili con carne. De är en av de sex skolor som är med i EU-projektet Lowinfood, ett matsvinnsprojekt där SLU samarbetar med bland annat Uppsala kommun.
Nomi Stibe Molin som går i förskoleklass äter oftast upp maten.
– När jag inte riktigt tycker om slänger jag bara ibland, säger hon och tar en tugga rivna morötter.
I projektet ingår bland annat pedagogiska måltider vilket innebär att barnen får utbildning av lärarna om varför man inte ska slänga mat, vilket man diskuterar både i klassrummet och runt lunchbordet. Att en lärare sitter med och skapar lugn vid bordet är också en viktig komponent för att barnen ska få ro att äta upp.
– Man ska inte slänga mat för det är slöseri och man ska tänka på barnen i Afrika, säger Julian Björk som går i 4B.
Hans ord är som ett eko från en annan tid. Mantrat om tacksamhet över att vara den som har, ärvs vidare till nya generationer men här med tillägget att det också handlar om att jordens resurser är begränsade.
Hanteringen av mat är en av de viktigaste faktorerna när det kommer till att klara klimatutmaningarna och klara 1,5 gradersmålet. Siffror från Naturvårdsverket visar att vi i genomsnitt slänger 88 kilo mat per person och år. Detta var utgångspunkten när SLU i slutet på 2020 gick in i matsvinnsprojektet tillsammans med forskningsgrupper från 16 andra EU-länder.
Mattias Eriksson som driver forskningsprojektet Lowinfood på SLU har forskat på matsvinn i tio år. Genom att involvera skolmaten i projektet såg han att han kunde få fram bra förklaringar på varför människor slänger mat.
Mattias Eriksson driver matsvinnsprojektet Lowinfood på SLU i samarbete med bland annat Uppsala kommun.
– Vi testar nu några olika innovationer för att få människor att slänga mindre. En av dem är en våg där vi mäter elevernas svinn. Efter de har slängt sin mat dyker det upp en sur gubbe på en skärm om man kommer över en viss gräns och en glad gubbe om man håller sig under.
Emma Persson som går i förskoleklass står framför vågen med skärmen som har olika knappar. Hon skrapar ner lite ris från en annars tömd tallrik. Hon tyckte om maten och trycker därför på knappen: "Jag åt upp, och tack för maten". På de andra knapparna står det: "Jag hann inte äta upp", "Det var inte min smak" och "Jag tog för stor portion".
Idag serveras det chili con carne med ris i Hågadalsskolans matsal och de flesta barnen tycker att maten är god.
Just att inte ta mer än man orkar har barnen tränat mycket på och pratat om med sina lärare. Detta är därför inte ett stort problem på den här skolan.
– Det handlar om att skapa en social kontext där det blir naturligt att inte ta för sig mer än man äter upp. De får lära sig att vi inte har råd att slänga bort de här resurserna. Vi vill ju inte att barnen ska äta mindre mat men äta upp den de tar för sig, säger Mattias Eriksson på SLU.
Det finns ännu inga siffror på hur mycket vågen fick svinnet att minska, men tallrikssvinnet har minskat med 33 procent på ett år efter att man la till de pedagogiska måltiderna till vågen.
Den här dagen har 65 procent av eleverna sagt att de tyckte om och åt upp maten. 12 procent slängde för att de tog för stor portion,
Den populära maten slängs minst har man sett. Tidigare har man trott att man slänger mer av den mat man tycker om för att man tar så mycket att man inte orkar äta upp. Detta stämmer alltså inte.
– Då såg vi att det finns en lösning. Impopulära måltider kan ompaketeras så att de blir populära och det minskar matsvinnet. Elever gillar inte när grönsaker är ihopblandade i typ en gryta. Men vegetariska nuggets hade man inget problem med, säger Mattias Eriksson på SLU.
Maten som kastas vägs varje dag och blir till statistik i matsvinnsprojektet Lowinfood.
Hur mycket matsvinnet har minskat sedan projektet började har man ännu inget svar på. Detta ska utvärderas i början på nästa år. Mattias Eriksson är en av få forskare i världen som fokuserar på matsvinn trots att detta är en så viktig del i klimatarbetet. Han tror att orsaken till att matsvinn inte är en hetare fråga i debatten är att den saknar konflikt.
– Det finns ingen som tycker det är bra att vi kastar mat, men för att vi ska kunna komma vidare behöver vi börja diskutera vilka uppoffringar vi är villiga att göra för att minska svinnet. Ska vi göra maten dyrare? Mindre tillgänglig? Kanske vi måste göra något radikalt för att minska konsumtionen för annars når vi aldrig 1,5-gradersmålet.
"Gud gjorde maten och om man kastar den då gör han inte mer mat till oss", resonerar Amna Annoairi som går i förskoleklass.
På skärmen i matsalen i Hågadalsskolan står att 65 procent har ätit upp och tyckt om maten. Amna Annoairi som går i förskoleklass har ännu inte fått utbildning i matsvinn via sina lärare men är ändå tydlig med att ingen mat ska slängas.
– Gud gjorde maten och om man kastar den då gör han inte mer mat till oss.