Så här såg hjärtklaffsoperationer ut innan den skonsammare tekniken där operationen görs via lårbensartären började att användas. Vid båda typerna av operationer finns en liten men allvarlig risk för stroke.
En öppen bröstkorg där kirurger sticker ned sina verktyg mot hjärtat. Så har bilden av en hjärtklaffsoperation sett ut. Men sedan några år finns en alternativ metod. Då görs ingreppet via ljumsken, där läkaren gör ett snitt vid lårbensartären och för in en kateter ända upp till aortaklaffen i hjärtat.
Det här är en revolutionerande teknik som inneburit stora fördelar för patienterna. Vid Akademiska sjukhuset utförs operationerna av hjärt- lungkirurger vid thoraxkliniken och hjärtläkare i samarbete.
Men tekniken har en akilleshäl. Mellan en till två procent av patienterna drabbas nämligen av stroke. Det som kan ske är att partiklar förs upp i kärl från hjärtat till hjärnan och där bildar en propp som orsakar syrebrist.
I höstas var Akademiska sjukhuset först i Skandinavien med att sätta in ett skydd för att minimera den här risken, en slags sköld som ska hindra partiklar att ta sig till hjärnan och orsaka en stroke.
Efter intern kritik och tveksamma resultat i en studie stoppades produkten.
Just det här skyddet heter Triguard3. I sociala medier har thoraxkirurgins chefer Fredrik Lennmyr och Vilyam Melki spridit ett inlägg från den svenska leverantören med en bild från premiäroperationen. "Jag är så stolt över vårt fantastiska team", skriver Vilyam Melki, vars omfattande extraknäck UNT nyligen granskat i en artikelserie, i sitt inlägg.
Företaget som utvecklar produkten, israeliska Keystone heart, har också gjort ett inlägg från tillfället där operationslaget i Uppsala står uppställda bredvid produktens logotyp.
Med på bilderna finns den som står som referens på fakturan till Akademiska sjukhuset, en av thoraxklinikens kirurger och överläkare. Enligt fakturan har Akademiska fått åtta stycken skydd, men bara behövt betala för sex av dem, 22 500 kronor styck plus moms.
Kirurgen omnämns av flera som UNT talat med som en stjärna och en topprekrytering för Akademiska. Faktum är att kirurgen uppges vara uppfinnaren till strokeskyddet Triguard3. Genom ett eget bolag har han patent på idéer som produkten bygger på och som Keystone heart vidareutvecklat. Kirurgen har genom sitt bolag också tidigare sökt flera patent tillsammans med Keystone heart.
Att Akademiska sjukhuset var först i Skandinavien med att använda Triguard3 spreds av stolta chefer i sociala medier. En av de opererande kirurgerna är också den som står bakom uppfinningen - och står som referens på fakturan.
Att kirurgen köpt in och använt utrustning han själv har intressen i kan inte ses som annat än jäv och borde inte kunna förekomma på Akademiska. Det menar en sjukhuskälla med god insyn.
– Det är naturligtvis mycket olämpligt att dyr utrustning förs in i kliniken utan vetenskapligt stöd. I synnerhet då det som i det här fallet finns ett tydligt ekonomiskt egenintresse, säger källan.
I mejl till UNT skriver ansvariga chefer från thorax- respektive hjärtkliniken att användningen var en test på ett mindre antal patienter.
De skriver också att beslutet om detta "fattats av involverade verksamheter".
Men det stämmer inte med uppgifter som UNT fått. En av dem som ger en helt annan bild är Stefan James, överläkare vid hjärtkliniken på Akademiska och den mest erfarne läkaren av dem som gör hjärtoperationerna via ljumsken.
– Vi kände till att det fanns en diskussion om produkten, men vi var inte informerade om att den användes. Vi var inte kallade till information vare sig av kollegorna på thorax eller av företaget bakom produkten, säger Stefan James.
Stefan James är överläkare, professor och som ledande forskare på hjärtfrågor talesperson för Akademiska sjukhuset. Han vill stå upp för behovet av forskning när nyheter ska börja användas på patienter. Nyttan av den här typen av produkter är otillräckligt studerad, menar han.
Det var personal som gjorde honom uppmärksam på att skyddet börjat användas. De var frågande till det plötsliga införandet.
En vårdanställd som var med vid operation säger att det inte gavs någon utbildning till personalen.
– Det här kom utan förvarning. Man vi ska ju hantera saker som ska in i kroppen på patienten och då vill man ha utbildning först för att känna sig trygg. Nu kändes det som att allt gjordes i fel ordning, säger den anställde.
Stefan James är också professor i kardiologi och en av Uppsala universitets allra namnkunnigaste forskare med flest antal citeringar i vetenskapliga tidsskrifter. Syftet att minska risken för stroke är väldigt gott, understryker han. Men det krävs forskning och dokumentation före ett införande och en genomtänkt plan för uppföljning.
– Det är otillräckligt studerat om denna typ av produkter överhuvudtaget minskar risken för stroke. De finns också risk för bieffekter och skador. Nya metoder och produkter med risk bör alltid undersökas noga inom ramen för klinisk forskning, med dokumentation och etiska tillstånd, säger Stefan James.
"Jäv", så säger en källa med insyn om Akademiska sjukhuset användning av ett strokeskydd från bolaget Keystone heart.
Triguard3 har EU:s så kallade CE-märkning och kan därmed säljas och marknadföras inom unionen. Sedan i höstas har skyddet använts på flera europeiska sjukhus och en studie av 50 operationer vid ett sjukhus presenterades i våras.
I USA saknas dock tillstånd. Men forskning pågår och bara några veckor efter att de första patienterna i Uppsala opererades presenterade Keystone heart data från en egenfinansierad patientstudie i USA kring Triguard3:s säkerhet och effekter.
Resultaten pekar inte på något bättre skydd mot stroke. En svensk specialist säger till UNT att resultaten i studien "inte är smickrande" för produkten och Stefan James uttrycker det som att studien är "ganska tydligt negativ". I själva verket indikerar resultaten högre risker för en rad olika saker som allvarliga blödningar, allvarliga kärlkomplikationer, förändringar i hjärnan och till och med död.
De ökade riskerna är dock små och i flera fall inte statistiskt säkerställda.
En tid senare pausades alltså användningen av produkten på Akademiska sjukhuset.
Då hade intern kritik nått den som i höstas var verksamhetschef för hjärtvården, Johan Lugnegård. Han är nu chefsläkare på Akademiska sjukhuset. Även han ger bilden av att det var thoraxsidan som på eget bevåg började använda Triguard3.
– Det skarpa beslutet togs i en krets av operatörer på thoraxsidan. Det här var något som de testade vi några tillfällen, min enda synpunkt när det här kom fram var att alla måste vara involverade. Nu var mina operatörer på kardiologen inte inblandade alls, säger han.
Han tonar ned riskerna och lyfter fram den enskilda operatörens frihet att testa och produktutveckla.
Johan Lugnegård var verksamhetschef för hjärtkliniken i höstas. Beslutet att införa Triguard3 togs av thoraxläkarna, utan att hjärtspecialisterna han var chef över involverades, uppger han.
Nu är frågan varför Akademiska gick före, utan vetenskapligt underlag för produktens nytta och säkerhet och utan att alla inblandande stod bakom beslutet.
– Jag skulle inte vilja vara den patient som fått detta använt på mig under de här förutsättningarna, säger UNT:s källa med insyn.
Karolinska sjukhuset har tidigare använt en annan produkt för att minska strokerisken men slutat med motivet att det saknas stora studier som visar på nytta. Säljare har sedan försökt få Karolinska att köpa in Triguard3, men sjukhuset har velat ha mer dokumentation och har sagt nej, uppger den ansvarige läkaren för UNT.
Även Stefan James understryker vikten av dokumentation.
– Det är med kliniska studier och forskning ett sjukhus som vill ligga långt fram i teknikutvecklingen ska profilera sig, säger han.