Fertilitetsläkaren, professor Carl Gemzell, som nu är avliden blev känd för sitt fertilitetspreparat där han använde sig av hypofysen i hjärnor på döda människor för att göra kvinnor fertila.
Uppdrag granskning kan avslöja spermiestölder vid Akademiska sjukhuset. Värnpliktiga i Uppsala bidrog med spermier till forskning i slutet på 60- och början på 70-talet där spermier skulle frysas in i flytande kväve.
Dna-tester visar nu att spermierna använts till inseminationer av kvinnor vid Akademiska. Minst tre värnpliktiga har blivit ofrivilliga pappor.
Det var värnpliktiga vid Stabs- och sambandsskolan i Uppsala som erbjöds att bidra till forskningen och fick 50 kronor för varje spermieleverans, vilket motsvarade tio dagsersättningar.
Ansvarig för spermieforskningen var, den nu avlidne, professor Carl Gemzell. Han var även överläkare på kvinnokliniken som utförde inseminationer och en världsberömd fertilitetsläkare.
Nuvarande forskningsdirektör Anna-Karin Wikström vid Akademiska sjukhuset reagerar starkt på avslöjandet.
– Det är förskräckligt det som de här männen råkat ut för. Och även för barnen måste det varit hemskt att få veta hur det gått till när de blev till.
Finns det anledning för Akademiska att gå ut med en ursäkt till de som har drabbats?
– Vi vill absolut be om ursäkt för detta, det finns inget sätt att förklara eller försvara det här, säger Anna-Karin Wikström.
Men hon vill också lägga in det som hänt i ett sammanhang. Då i slutet på 60-talet fanns det ingen etikprövningsnämnd utan forskning skedde mer efter forskarnas egna etiska regler.
– I dag är den kliniska processen när man inseminerar en kvinna välreglerad. Akademiska har bra koll på våra donatorer och vi använder bara spermier från våra egna donatorer som har blivit godkända av ett råd. Vi köper inga spermier utifrån.
Nuvarande forskningsdirektör Anna-Karin Wikström vid Akademiska sjukhuset reagerar starkt på avslöjandet om hur spermier använts olovligen.
Hon beskriver en process i flera steg där två personer alltid är närvarande vid förberedelser inför och vid själva spermie-inseminationen för att undvika slarv och oegentligheter.
När det gäller fertilitetsforskningen finns det idag en etikprövningsnämnd där man exakt måste beskriva vad man ska göra. Det finns även ett avtal för biologiskt material att det ska registreras i en biobank.
– Alla studier som görs på Akademiska måste registreras i en databas och godkännas av verksamhetschef plus forskningschef för att kunna inledas, säger Anna-Karin Wikström.
Överläkaren Carl Gemzell som var ansvarig för de här studierna på Akademiska, vad tänker du om hans insats?
Spermier som donerats till Akademiska för att forska på fertilitet användes för att befrukta kvinnor i slutet på 1960-talet.
– Jag känner en enorm stolthet att Carl Gemsell har jobbat på Akademiska, för han lade grunden till forskning som har hjälpt så många människor att få barn. Jag kan inte säga något om hur mycket han visste om de här stölderna av spermier. Den som utförde inseminationerna verkar i alla fall ha varit en annan läkare.
För att få fram hormoner till ett fertilitetsläkemedel tog man ju hypofyser ur hjärnor på avlidna människor utan att fråga vare sig anhöriga eller höra innan med personerna. Vad tänker du om det?
– Jag kan förstå att en del reagerar på att det är oetiskt. Men det var banbrytande, för det var enda sättet att utveckla dessa fertlitetshormon och kunna ge det till kvinnor. Tack vare att man gjorde det då kan man ta fram den här typen av läkemedel på enklare sätt nu. Det var helt enkelt så man gjorde på den tiden.
– Det är svårt att med dagens ögon granska det man gjorde då. Men jag vill bara säga att alla som i dag söker vård för att bli gravida ska känna sig lugna och trygga. Vi har kommit långt på 50 år.